Dennispaketet kallas den överenskommelse som politikerna i Stockholms Stad och grannkommunerna kom överens om med staten, när man för många år sedan tog upp att trafiken i Stockholm började bli ett problem. Analyser och utredningar kom fram till att en motorvägsring skulle vara bästa lösningen på problemet, men det är nästan femtio år sedan. Och idag vill man snarare begränsa framkomligheten med bil, än främja den.
En idé från sextiotalet
Det var höjda löner och en bättre privatekonomin som bidrog till att allt fler familjer fick råd till att ha två bilar. Trafiken i Stockholm ökade därmed markant, och man såg sig tvungen att skapa en framtidsplan för att göra något åt trafikproblemen.
Det behövdes fler vägar och bättre framkomlighet tyckte man då. Idag tycker politikerna sannolikt annorlunda. Att man skulle spränga bort hus och hela kvarter för att bygga en motorväg mitt inne i Stockholms innerstad, skulle idag vara hel otänkbart. Men eftersom den byggdes i en annan tid, så är den där – Essingeleden – den första etappen på en så kallad motorvägsring runt Stockholm.
En motorvägsring är en stadsmotorväg som byggs i en ring runt en stad. Tanken med en motorvägsring är att skapa bättre framkomlighet och ett bättre flyt i trafiken runt om staden såväl som i innerstaden.
Essingeleden byggdes så att folk från norra Stockholm kunde köra till jobbet i södra delen av länet eller omvänt, men även för att man skulle kunna ta sig in till stan och träffa vänner eller något annat.
Idag är det lite annorlunda. Ett exempel på det är kollektivtrafiken och det är en viktig del av samhället. Idag finns det många fler busslinjer, fler avgångar med pendeltåget, tunnelbanan och dessutom en tvärbana. Behovet av att ta bilen, när man ska in till stan eller någon annanstans i länet, är inte lika stort som förut. Dels på grund av att man kan transportera sig runt med kollektivtrafiken, men också dels på grund av att många möten idag sker över internet. Visst finns det situationer då bilen närmast är ett måste – men med handen på hjärtat, det är ytterst få.
Framtidsplaner i Stockholm
Att bygga stadsmotoväg var populärt på femtio- och sexiotalet. De projekt som påbörjades vid den tiden slutfördes kanske först tio år senare, och redan då kändes tanken på stadsmotorvägar förlegad. Men trots att tanken på stadsmotorvägar inte har varit på tapeten, i några andra städer i den västliga världen, så fortsätter Stockholm att bygga vidare på den trafikplan som lades fram på sextiotalet. I den trafikplanen är en stadsmotorväg i ring runt om Stockholm lösningen, fler vägar och mer trafik alltså – istället för att satsa på kollektivtrafik, gröna lösningar, cykelleder och liknande.
Norra länken är den senaste vidare utbyggnaden av den trafiklösning som man grundlade på sextiotalet. Allt fler politiker har börjat höja rösten för att man borde återuppta några av de studier, som gjordes då och undersöka hur situationen ser ut idag. Det skulle med all säkerhet vara överraskande om trafiksituationen och hur Stockholms invånare reser, inte skulle ha ändrat sig på sjuttio år.
Därutöver finns det idag en helt annan aspekt att ta hänsyn till och det är givetvis miljön. På sexitiotalet fanns inte begreppet hållbarhet med i planerna på samma sätt som idag. Fler vägar innebär ju sämre luft och miljö – och dessutom fler bilar.
