Enligt undersökningar som bland annat Nordea genomfört så ligger arbetslöshet i topp för vad privatpersonen upplever som den största risken mot privatekonomin. Det är ju inte så konstigt heller då de flesta har sin huvudsakliga inkomst från förvärvsarbete. Blir man arbetslös så förlorar man ju samtidigt sin inkomst och det är ju mycket allvarligt för de flesta privatpersoner då alla har mer eller mindre höga fasta kostnader i form av hyror, mat och liknande. Ett sätt att skapa sig en trygghet utifall man skulle bli arbetslös är att gå med i en a-kassa. Det finns cirka 30 olika a-kassor i Sverige idag och då an man ju undra undra varför det finns flera olika och inte enbart en. Anledningen har nog en historisk bakgrund då olika bransch-grupper organiserat sig och skapat dessa ”kassor” där man avlagt en del av sin lön till kassan. Pengarna i kassan användes sedan för att kompensera någon som förlorat jobbat. Principen är densamma som brandförsäkringens bakgrund där fastighetsägare gick ihop för att skapa ”brandkassor”. För att återgå till begreppet a-kassa så finns det ju en del regler kring detta som kan vara bra att känna till.
Håll koll på ersättningsnivån
Vissa tror kanske att man får ut lika mycket som man har i lön från a-kassan om man skulle förlora jobbet. Detta är inte sant eftersom det finns ett så kallat inkomsttak i a-kassan. Under 2012 så ligger detta inkomst-tak på 18 700 kr. Detta innebär dock inte att man kan få ut 18 700 kr från a-kassan, utan långt därifrån. Detta tak innebär att a-kassan kan ”försäkra” som mest 18 700 kr och för att sedan beräkna ersättningen från detta så tar man 18 700 kr och multiplicerar med 0,8 (80 %). Då får man 14 960 kr. Utifrån detta belopp så drar sedan a-kassan av skatt vilket innebär att den arbetslöse får mellan 10 000 kr och 11 000 kr i ersättning efter skatt. Detta är inte alls mycket för den som tjänar över 18 700 kr, vilket innebär att man behöver utöka sitt skydd med en inkomstförsäkring om man vill få en högre ersättning än de belopp som nämnts ovan. Har man bostadslån och vill försäkra lånekostnaden så kan man även vända sig till sin bank och höra efter om de har en så kallad lånekostnads-försäkring, eller låneskydd som denna försäkring också benämns ibland.
Att tänka på innan man går med i a-kassan
Som nämnts ovan så finns det ett antal olika a-kassor. Avgiften skiljer sig ganska mycket mellan dessa olika a-kassor och det kan därför vara smart att jämföra dessa avgifter och såklart välja den a-kassa som har lägst avgift. Mellan den dyraste a-kassan och den billigaste kan det nämligen skilja flera hundra kronor per månad, vilket blir ganska mycket pengar om man beräknar att man är med i en a-kassa under hela sitt arbetsliv.
En annan mycket viktig sak att tänka på är att a-kassan är en trygghetsförsäkring som man skall ordna med i förebyggande syfte. Gärna när det går som bäst för företaget där man jobbar. Anledningen till detta är att det finns en kvalificeringstid som är på ett helt år. För att tala klarspråk så innebär denna kvalificeringstid att man måste vara medlem i sin a-kassa under ett år innan man får full ersättning från a-kassan utifall man skulle bli arbetslös. Skulle man bli arbetslös tidigare än ett år efter det att man gått med i a-kassan så kan man få ersättning ändå, men denna ersättning är såpass låg att väldigt få klarar sig på denna. I övrigt så gäller i regel endast a-kassan ersättning utifall man bli ”ofrivilligt” arbetslös, det vill säga att man får ersättning för att arbetsgivaren tvingas entlediga personen i fråga på grund av arbetsbrist. Man kan dock även få ersättning om man säger upp sig självmant, men då är det en karensperiod på 2 månader, vilket innebär att man måste vänta 2 månader på att få ut ersättningen.