Läsvärda artiklar med minst 600 ord

Kategori: Försäkring (Sida 1 av 3)

Svårt för konsumenter att välja rätt försäkring

Försäkringsvärlden är krånglig, inte minst när det kommer till bilförsäkringar. Många krångliga, ibland nästan byråkratiska försäkringstermer, svårtydda försäkringsbrev och offerter, mängder av försäkringsbolag och en uppsjö av tilläggsförsäkringar. 

Detta leder till att många kör över- eller underförsäkrade, oftast helt ovetandes. I bästa fall behöver man inte reflektera över försäkringen. Den enda relationen som de flesta har med försäkringsbolaget är man betalar fakturorna eller ser till att pengar finns på kontot inför autogirodragningen. Men vill det sig illa kan man snabbt bli varse om att man borde haft lite bättre koll på sin försäkring.

Underförsäkring, vad är det?

Att ha sin bil underförsäkrad innebär att man kör omkring med en försäkringsomfattning som är för låg i förhållande till bilen som försäkras. 

Var uppmärksam när bilen fyller tre 

Ett ganska vanligt scenario är att man glömmer att uppgradera försäkringen när bilen fyllt 3 år. Denna tidpunkt i bilens liv är kritisk sett till försäkringen, eftersom det är då vagnskadegarantin vanligtvis löper ut. Vagnskadegarantin motsvarar det skydd som en vagnskadeförsäkring ger, vilket gör det onödigt för de flesta att teckna en helförsäkring på en bil nyare än tre år. Dock gäller det att vara lite uppmärksam när garantin håller på att löpa ut. Biltillverkare har för vana att i god tid meddela försäkringstagaren om att garantin löper ut, med en tydlig rekommendation att komplettera den befintliga försäkringen med en vagnskadeförsäkring (vilket omvandlar halvförsäkringen till en helförsäkring). Tyvärr finns det fortfarande bilägare som av någon anledning inte uppgraderar. Detta kan ge stora ekonomiska konsekvenser ifall man råkar ut för en skada, särskilt en större skada med höga reparationskostnader.

Missförstånd vid jämförelse och byte

Ett annat scenario där man kan hamna i en underförsäkring, är i samband med byte av försäkringsbolag. Ofta beror det på den mänskliga faktorn; försäkringstagaren och det nya försäkringsbolaget har helt enkelt missförstått varandra, eller så har försäkringstagaren försökt jämföra på egen hand men inte fått till ett likvärdigt skydd i jämförelsen. När man jämför och byter försäkringsbolag, är det A och O att man säkerställer att försäkringen man byter till är minst lika bra som den man byter från.

Här hittar du en Försäkra bils guide; att välja hel eller halvförsäkring på ny eller begagnad bil.

Överförsäkring?

På samma sätt som underförsäkring kan det gå snett åt andra hållet också: Man har en onödigt omfattande försäkring, ett scenario som sällan lönar sig. 

Dubbel vagnskadeförsäkring

Om man tar ovanstående exempel igen, men vänder på det. Nu har man av någon anledning, istället för en halvförsäkring, tecknat en helförsäkring på en bil yngre än 3 år. Detta innebär i praktiken att man kör omkring med två vagnskadeförsäkringar. Visst kan det finnas de som har gjort ett medvetet val, eftersom självrisken är lägre i en vagnskadeförsäkring än en vagnskadegaranti, men för de allra flesta är detta en onödig kostnad. Då är det istället bättre att satsa på en självriskreducerande eller -eliminerande tilläggsförsäkring vid till exempel skadegörelse.  

För stor försäkring i förhållande till värde

Vanligt är också att man stannar kvar i ett heltäckande skydd för länge, trots att bilens värde har sjunkit kraftigt över årens lopp. Det finns oftast ingen ekonomi i att exempelvis ha en bil som är värd under 10 000 kronor helförsäkrad.

Rekommendation

Vi vill skicka med dig följande tips när du funderar på bilförsäkring

  • Läs på om hur en bilförsäkring fungerar, det är inte lika krångligt som man först kan tro. Det finns mängder av bra informationskällor online.
  • Ta hjälp. Bilhandlare har i regel ganska bra koll på försäkringar. Köper du av privatperson? Fråga i din bekantskapskrets.
  • Var noga när du jämför, se försäkringsomfattningen svart på vitt innan du tecknar något.

 Gästskribent: Försäkra bil, en webbplats om bilförsäkringar.

Koll på nya ersättningsnivån i a-kassan?

Inför valet förra hösten så aviserade Socialdemokraterna att de ville höja a-kassan ersättningstak så att fler skulle kunna få 80 % av sin nettolön i händelse av att man råkar ut för arbetslöshet. Sedermera tog Socialdemokraterna över regeringsmakten tillsammans med Miljöpartiet. Budgeten som de nya regeringspartierna genererade innehöll just en höjning av a-kassetaket men den röstades senare ner av oppositionen vilket bland annat innebar att den aviserade a-kassehöjning inte blev av. I våras hade regeringen med sitt förslag om höjd a-kassa i vårändringsbudgeten och denna gång gick budgeten igenom riskdagen. Den något försenade reformen att höja a-kassan kom därför till stånd och förändringen i a-kassan är nu gällande sedan 7 september 2015. Läs vidare så skall vi förklara hur den nya ersättningen från a-kassan är utformad.

Såhär fungerar ersättningen från a-kassan

Många tror nog att man får full ersättning från a-kassan vilket innebär att ersättningen uppgår till 80 % av den nettolön man hade innan man blev arbetslös. Detta är dock en sanning med modifikation eftersom det finns ett så kallat ”tak” i a-kassa. Detta innebär att man får 80 % av sin nettolön (lön efter avdragen skatt) upp till 25 025 kr i bruttolön under de första 100 dagarna av arbetslöshet. Detta innebär att även om man tjänar exempelvis 35 000 kr per månad innan skatt så får man bara ersättning baserat på att man skulle haft 25 025 kr i månadslön. Tjänar man däremot 20 000 kr i månadslön före skatt så får man ”full” ersättning vilket alltså innebär 80 % av nettolönen (lönen efter skatt).

Mindre ersättning efter 100 dagar av arbetslöshet

Som vi beskrev ovan så kan man få 80 % av nettolönen baserat på 25 025 kr under första 100 dagarna av arbetslöshet. Efter 100 dagar så sjunker ersättningsnivån dock ganska drastiskt. Ersättningsnivån hos a-kassan sjunker då till maximalt 80 % av nettolönen baserat på 20 900 kr. Efter 200 dagar så sjunker ersättningen ytterligare så att man maximalt får 70 % av nettolön baserat på 20 900 kr. Man kan alltså se ersättningen från a-kassan som en trappa där man får som mest ersättning i början av arbetslösheten och sedan minskar den i två steg. Anledningen till detta är förmodligen att man vill kunna erbjuda en grundtrygghet under den första tiden och sedan skall driftkraften att söka nytt jobb öka i takt med att ersättningen trappas av. Det finns nämligen statistik som visar att drivkraften till att hitta nytt jobb minskar, ju högre ersättning man får från a-kassan. Nu har vi redogjort för hur ersättningsnivåerna ser ut i a-kassan. Vi tänkte dock förtydliga detta ytterligare med att visa vilka faktiska ersättningsbelopp man kan få utbetalda från a-kassan.

Faktiska ersättningsbelopp som man kan få utbetalda från a-kassan

Tidigare har vi redogjort för att man kan få 80 % respektive 70 % av beloppen 25 025 kr respektive 20 900 kr per månad. Utifrån de belopp som genereras av dessa beräkningar skall dock även skatt dras. Se nedan för vilka belopp som då gäller vid en månadslön på 35 000 kr. Observera att beräkningarna är gjorda med en schablonskatt på 30 %. Eftersom skattenivån varierar beroende vilken kommun man bor i samt hur hög lön man så kan de faktiska ersättningsbeloppen variera. Den blir dock aldrig högre än 14 800 kr per månad.

a-kassa ersättning

Såhär ser ersättning ut från a-kassan vid tidigare månadslön på 35 000 kr.

Medellönen i Sverige ligger på runt 26 000 kr/månad så det är många som har en lön som understiger 35 000 kr. Vi har även gjort en beräkning på vad ersättningen blir om man har 22 000 kr i månadslön. Denna ser du nedan. Som du ser så är det endast ersättningen under de första 100 dagarna som blir mindre om man tjänar 22 000 kr i månadslön jämfört med 35 000 kr i månadslön. Efter 100 dagar blir dock ersättningen densamma eftersom ”taket” då sänks till att beräknas utifrån 20 900 kr.

a-kassa ersättning 22 000 kr månadslön

Såhär ser ersättningen ut från a-kassan vid tidigare månadslön på 22 000 kr

Vi hoppas nu att du fått lite bättre insikt i hur a-kassan ersättning är utformad efter ändringen som skedde i september.

Vad är det för skillnad mellan a-kassa och fackförbund?

Många undrar nog vad skillnaden är mellan a-kassa och fackförbund – om det nu är någon skillnad? Särskilt om man är ny på arbetsmarknaden så är det inte så lätt att hålla kolla på dessa begrepp. Men läs vidare så skall i förklara hur det ligger till.

Vad är a-kassa för något?

A-kassa är en förkortning för arbetslöshetskassa. A-kassa är en del av de trygghetssystem vi har i Sverige och syftet med a-kassan är att skapa en trygghet vid arbetslöshet. Alla arbetstagare ingår dock inte automatiskt utan man måste själv ansöka om medlemskap hos en a-kassa. Begreppet ”en a-kassa” innebär att det finns flera olika a-kassor. Och varför finns det då flera olika a-kassor? Detta har sin bakgrund i att branschspecifika intresseorganisationer såsom fackförbund startade a-kassor som gällde för en specifik bransch. Detta innebär att det idag finns ca 30 olika a-kassor. Exempel på a-kassor är Akademikernas a-kassa (för akademiker), Unionens a-kassa (för privatanställda tjänstemän), IF Metalls a-kassa (för industriarbetare) och Byggnadsarbetarnas a-kassa (för byggnadsarbetare) är bara ett par exempel på vilka a-kassor som finns. A-kassorna har regler för vems som kan gå med

Akassa ersättning

A-kassan kan ge ersättning om du blir arbetslös

i deras a-kassa så man kan inte helt fritt välja vilken a-kassa man vill gå med i. Är man exempelvis industriarbetare och inte har studerat på högskola så kan man inte gå med i Akademikernas a-kassa som ett exempel. Att vara med i en a-kassa kostar mellan 90 kr per månad till ca 150 kr per månad. Om man då betalar denna avgift varje månad, får man ut 100 % av lönen om man skulle förlora jobbet? Svaret är nej. Om detta hade varit fallet så hade nog inte så många jobbat, utan då hade de istället förlitat sig på ersättning från a-kassan. Som mest kan man därför få 80 % av lönen innan skatt beräknat på en högsta lönenivå på 18 700 kr. Detta blir max 11 000 kr efter skatt. Tjänar man över ”lönetaket” på 18 700 kr så r det därför att rekommendera att man tecknar en inkomstförsäkring som ett komplement till a-kassan. Gör man det så får man 80 % av lönen efter skatt och blir inte begränsad till a-kassan tak.

Vad är fackförbund för något?

fackförbund

Fackförbund förhandlar med arbetsgivare om villkoren på arbetsmarknaden

Fackförbund är intresseorganisationer vars syfte är att kollektivt stärka sin röst i olika frågor. Frågorna rör ofta löner och arbetsvillkor och motparten, dvs förhandlingspartnern, för ett fackförbund är ofta en intresseorganisation för arbetsgivarna. Ett fackförbunds grundtanke bygger på att ju fler man är, desto starkare förhandlingskraft har man. Förhandlingarna mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationer leder till att villkor sätts i så kallade kollektivavtal, och det är dessa som sedan gäller fram till nästa avtalsrörelse. Det finns ca 50 olika fackförbund i Sverige och några av de största är Unionen, IF Metall, Kommunal och Vårdförbundet.

Vad är skillnaden mellan a-kassa och fackförbund?

Nu har vi redogjort lite för a-kassa respektive fackförbund och sammanfattningsvis så kan man säga att a-kassan är som en försäkring medan fackförbundet är en intresseorganisation. Vill man ha en ekonomisk trygghet utifall man skulle bli arbetslös så skall man därför gå med i a-kassan och om man vill stärka sin yrkeskår och få höjd lön och liknade via kollektivavtal. Vissa tror kanske att det är ett krav att gå med i ett fackförbund om man skall gå med i en a-kassa, men så är inte fallet. Även om vissa a-kassor administreras av personal från fackförbund så är det enda två olika organisationer. Vill bara vara medlem i en a-kassa och inte vill stödja ett fackförbund så går det naturligtvis alldeles ypperligt. Vissa går dock med i ett fackförbund för att få inkomstförsäkring (det ingår hos vissa fackförbund) men om det endast är inkomstförsäkring man är ute efter så kan man lika gärna teckna en privat inkomstförsäkring, det innebär ofta både ett bättre skydd och en lägre premie.

A-kassans nya avgifter

De flesta av oss är medlem i en a-kassa. Detta för att ha en viss trygghet utifall man skulle ha oturen att bli uppsagd. Det finns ett trettiotal olika a-kassor och i dagsläget så kan det skilja väldigt mycket i avgift beroende på vilken a-kassa man är medlem i. Den billigaste är Finans- och försäkringsbranschens a-kassa som kostar 85 kr/mån och den dyraste är Musikernas a-kassa som kostar hela 444 kr per månad. Villkoren för hur mycket ersättning och när man kan få ersättning är dock samma oavsett vilken a-kassa man nu skulle välja. Låter lite snedvridet kanske, men regeringens ambition med dessa differentierade a-kasse-avgifter var att de skulle spegla arbetslöshet inom respektive bransch eller sektor som utgör a-kassornas verksamhetsområde / målgrupp. Resultatet blev dock att väldigt många inom de branscher där a-kasse-avgiften är som högst valde att gå ur a-kassan. Regeringen fick alltså inte den effekt som man önskat sig och därför har man nu valt att justera avgifterna så att det inte blir så stora skillnader mellan a-kassorna. På så vis hoppas man att fler väljer att gå med i a-kassan och därmed får en grundtrygghet vid arbetslöshet. Nedan visas vilka de nya avgifterna kommer bli. I skrivande stund så är det dock oklart exakt när dessa nya avgifter kommer införas.

Så blir den nya a-kasseavgiften

Antal medlemmar juni 2013 Avgift före slopad differentiering Avgift efter slopad differentiering Skillnad
Akademikernas Erkända AEA 658.665 90 90 0
Arbetslöshetskassan ALFA 83.129 297 147 -150
Arbetslöshetskassan SEKO 84.534 163 118 -45
Arbetslöshetskassan Vision 126.548 119 108 -11
Byggnadsarbetarnas 105.278 235 125 -110
Elektrikernas 25.433 105 105 0
Farmacitjänstemännens 4.697 177 107 -70
Fastighets 38.189 275 115 -160
Finans- och försäkringsbranschens 53.152 85 85 0
GS Arbetslöshetskassa 52.356 320 120 -200
Hamnarbetarnas 1.348 235 160 -75
Handelsantälldas 160.466 222 120 -102
Hotell- och restauranganställdas 50.574 390 135 -255
IF Metalls 289.550 267 92 -175
Journalisternas 12.825 145 100 -45
Kommunalarbetarnas (kollektivt anslutna) 534.292 142 87 -55
Ledarnas 82.712 93 93 0
Livsmedelsarbetarnas 32.001 247 102 -145
Lärarnas 173.201 100 100 0
Papperindustriarbetarnas 15.962 129 129 0
Skog- och lantbrukstjänstemännens 1.080 280 96 -184
Småföretagarnas SmåA 121.190 150 110 -40
STs 74.114 96 96 0
Svensk handels och arbetsgivarnas 13.862 269 165 -104
Sveriges arbetares 5.878 330 125 -205
Sveriges entreprenörers 1.460 195 119 -76
Säljarnas 8.003 240 110 -130
Transportarbetarnas 78.959 270 120 -150
Unionens 544.588 140 95 -45

Som du kan se i informationen ovan så blir den största skillnaden för de som jobbar inom Hotell- och restaurang-branschen som kommer spara 255 kr per månad på avgiftssänkningen. Ett par hundralappar per månad kanske inte låter så mycket men på ett år så utgör faktiskt skillnaden för en anställd inom Hotell- och restaurangnäringen 3060 kr. Säkerligen en summa som inte är helt oviktig för denna yrkeskategori.

I skrivande stund så har inte regeringen kommit med några besked om att a-kassan kommer ändras på något annat sätt än just avgiften. Exempelvis så kommer taket i a-kassan ligga kvar vilket innebär att den högsta ersättning a-kassan kan ge (alldeles oavsett vilken a-kassa man är medlem i) är 80 % av 18 700 kr. Detta innebär att man som mest får 14 960 kr per månad (680 kr/dag) från a-kassan. Det många glömmer bort är dock att dessa summor är brutto, det vill säga innan man dragit av skatt. Drar man av skatt så blir ersättningen ännu lägre och den brukar landa på mellan 10 000 kr och 11 000 kr per månad. En summa inte så många klarar sig på. Man kan helt enkelt säga att ju mer ens lön överstiger 18 700 kr, desto mer underförsäkrad blir man. Och därför så är det av stor vikt att man funderar över att komplettera a-kassan så att man ökar sin potentiella ersättning vid arbetslöshet. Detta kan man göra med hjälp av en inkomstförsäkring. Inkomstförsäkringen fungerar ungefär som a-kassan genom att den ”täpper till” lönegapet mellan 18 700 och den verkliga lönen. Har man en inkomstförsäkring så får man totalt sett (med både a-kassa och inkomstförsäkring) 80 % av sin verkliga lön och man är inte begränsad till a-kassan inkomsttak. Vi rekommenderar därför att man lägger en stund för att kolla upp vad en inkomstförsäkring kostar. Och är man medlem i ett fackförbund så kan det till och med vara så att du redan har en inkomstförsäkring, via fackmedlemskapet. I annat fall så får man leta upp ett privat försäkringsbolag som erbjuder just denna produkt. Så chansa inte, teckna en inkomstförsäkring.

Kan man byta a-kassa?

Enligt oberoende undersökningar så är arbetslöshet den risk som upplevs påverka privatekonomin mest. Det mest grundläggande skyddet som man kan skaffa sig när det kommer till att försäkra sig vid arbetslöshet är att gå med i en a-kassa. Att gå med i en a-kassa är också relativt billigt om man jämför med exempelvis privata inkomstförsäkringar (som också är ett skydd vid arbetslöshet) eftersom statliga medel subventionerar avgiften till a-kassan och därmed ger ”rabatt” för den som vill gå med i a-kassan. Det kan dock vara lite klurigt att gå med i en a-kassa, vilket beror på att det finns ett 30-tal olika a-kassor att välja mellan. A-kassorna har helt enkelt delat in arbetsmarknaden i olika verksamhetsområden som de riktar sig till. Jobbar man exempelvis som byggnadsarbetare så kan man endast gå med i Byggnadsarbetarnas a-kassa alternativt Alfakassan (i Alfakassan kan man gå med oavsett vad man jobbar med). Som byggnadsarbetare kan man alltså inte gå med i exempelvis Unionens a-kassa, eftersom denna a-kassa endast vänder sig till tjänstemän inom privat sektor. Är man byggnadsarbetare och ringer till Unionens a-kassa för att beställa ansökningshandlingar så kommer de helt enkelt att neka dig att gå med. Varför skulle då en byggnadsarbetare vilja gå med i Unionens a-kassa?(Villkoren i arbetslöshetsförsäkringen är ju faktiskt samma oavsett vilken a-kassa man går med i.) Svaret är att avgifterna kan skilja med flera hundra kronor per månad beroende på vilken a-kassa man är medlem i, och man vill ju inte betala mer än nödvändigt i tråkutgifter som försäkringspremier och a-kasseavgifter, eller hur?

Förr i världen så kan det nog ha varit så att många jobbade inom samma yrke eller bransch genom hela yrkeslivet, men nuförtiden så är arbetsmarknaden ständigt i utvecklig och nya branscher växer fram och andra försvinner på löpande band. Effekten av detta blir ju att man som yrkesverksam nog får ställa in sig på att vara flexibel. Försvinner jobben inom en viss bransch så måste man ju söka sig till en annan bransch för att inte bli arbetslös. Vissa byter ju också bransch frivilligt för att de helt enkelt vill pröva något nytt eller söker nya utmaningar. I samband med detta så kan det bli aktuellt att även byta a-kassa och därför tänkte vi redogöra lite för hur detta fungerar.

Att tänka på vid byte av a-kassa

För det första så bör man kolla om avgiften blir lägre genom att byta a-kassa. Är man exempelvis medlem i Finans- och försäkringsbranschens a-kassa så lönar det sig inte att byta till någon annan a-kassa, eftersom detta är den billigaste a-kassan. Och det är ytterst sällsynt att man blir nekad ersättning från sin a-kassa även om man bytt bransch. Du kan enkelt jämföra a-kassornas olika avgifter på denna sida.

Om man har hittat en a-kassa som är billigare än den som man är medlem i för tillfället så kan man ganska enkelt läsa på om vilket ”verksamhetsområde” den eventuellt nya a-kassan har genom att besöka denna a-kassas hemsida. Ibland kan man behöva gå in och kolla i a-kassans stadgar för att få en bild av vilka som ingår i verksamhetsområdet. Om verksamhetsområdet verkar stämma in ppå dig så är det bara att kontakta a-kassan så skickar e hem ansökningshandlingar till dig. Om den nya a-kassan godkänner dig som medlem så är det naturligtvis viktigt att inte glömma att kontakta sin gamla a-kassa och begära utträde därifrån. Man får nämligen bara eventuell ersättning från en a-kassa och det är ju därför onödigt att betala dubbla a-kasseavgifter.

Hos alla a-kassor så gäller att man måste ha varit medlem i minst ett år innan man kan få full ersättning om man blir arbetslös. Och därför kan man undra om man då förlorar den upparbetade medlemstid som man byggt i den första a-kassan om man byter till en annan. Om man byter a-kassa så tar man dock med sig upparbetad medlemstid från den första a-kassan, så detta är egentligen inte något problem. Så om man tjänar på att byta a-kassa, så är det något som rekommenderas för att spara pengar!

Vad händer när man går i pension?

Det finns en del saker att tänka på den dag som man bestämt sig för att gå i pension och njuta av att slippa jobba. För det första så bör man så omgående som möjligt ta reda på det så kallade pensionsunderlaget samt vilka pensionsförsäkringar och övriga pensionslösningar man har. Med största sannolikhet har nämligen de olika pensionslösningar olika åldersgräns för när man får börja plocka ut pensionsersättning. Exempelvis så kan den allmänna pensionen (som man får från staten) först börja betalas ut från 61 år. Samma villkor gäller även beträffande den pension som man har på premiepensionskontot (den del av den allmänna pensionen som man kan placera själv). Reglerna är dock lite annorlunda när det kommer till privata pensionsförsäkringar, dessa kan nämligen börja betala ut pension från och med 55 års ålder, 6 år tidigare än den allmänna pensionen med andra ord.

Nu kanske det verkar lockande för en del att börja ta ut sina pensionspengar vid 61 respektive 55 års ålder. Rent ekonomiskt så är detta dock inte så fördelaktigt på grund av att den totala pensionsutbetalningen minskar för varje uttag som man gör. Följden blir att man får mer i total pension ju längre man jobbar. Därför har det blivit väldigt populärt att gå ner i arbetstid efter 60 år ålder istället för att helt sluta jobba och enbart ta ut pension. Exempelvis så kan man ju jobba halvtid istället för heltid. Om du jobbar som tjänsteman inom privat sektor så kan det vara bra att känna till att den dag som man fyllt 62 år – då har man uppfyllt sin maximala tjänstepension. Visst verkar reglerna lite krångliga och komplicerade? Vi är beredda att hålla med och på grund av reglerna som innebär lägre pension ju tidigare man börjar ta ut den så har följden blivit att många jobbar till 67 års ålder. För en tjänsteman så kanske detta inte är så betungande, men för en person med ett relativt tungt jobb (exempelvis byggnadsarbetare) så kan det säkert vara ganska påfrestande att jobba upp i 67-års åldern. Det är också en rättighet för dem som vill, att få jobba heltid upp till 67 års ålder. Om arbetsgivaren och arbetstagaren sedan är överens så får man jobba heltid hur länge man vill.

Hur gör man då för att börja plocka ut sin allmänna pension den dag då man fyllt 61 år (om man nu beslutat sig för detta)? Det man skall göra är att vända sig till Pensionsmyndigheten. Pensionsmyndigheten är en statlig inrättning som ansvarar för samt administrerar den allmänna pensionen. När det kommer till att börja plocka ut den privata pensionen som man eventuellt har så tar man helt enkelt kontakt med det försäkringsbolag eller den bank där man har försäkringen, så hjälper de dig med vilka eventuella handlingar man måste fylla i för att få pensionen utbetald. Det är även skatt på de pensionsutbetalningar som man får.

Om du ännu inte funderat så mycket över det här med pensionsförsäkring och kanske nu funderar på att skaffa dig en privat pensionsförsäkring så är detta något vi varmt kan rekommendera. En privat pensionsförsäkring innebär att du kan göra skatteavdrag med 12 000 kr per år och den privata pensionsförsäkringen stärker även upp din totala pension så att du kan få den levnadsstandard som du förväntar dig den dag då slutar jobba. Det finns en hel del produkter och leverantörer när det kommer till privat pensionsförsäkring och precis som när det gäller de flesta andra tjänster och varor så gäller det att jämföra innan man köper en pensionsförsäkring. Både avgifter, villkor och eventuella risknivåer kan nämligen skilja väldigt mycket mellan de olika privata pensionsförsäkringar som finns på marknaden. Om du inte tycker det är så kul att ta reda på information om denna typ av tjänster så kan du ha nytta av att anlita en mäklare som hjälper dig med rådgivning och rätt val.

« Äldre inlägg

För att jämföra svenska nätcasinon - besök svensknätcasino.com

Om du ska spela casino så gör det på snabbast möjliga sätt - Läs mer hos snabbastcasino.se

Alla nya svenska casinon hittar du på spelpressen.se

Casinodealen.se

Casinobonuser.nu

Artikel om betting utan svensk licens med dagsfärska bonusar till alla spelare.

casinomedsnabbauttag.com

Besök https://utanspelpaus.se/ för mer information kring casino utan svensk licens.