Läsvärda artiklar med minst 600 ord

Kategori: Pensionsförsäkring

Vad händer när man går i pension?

Det finns en del saker att tänka på den dag som man bestämt sig för att gå i pension och njuta av att slippa jobba. För det första så bör man så omgående som möjligt ta reda på det så kallade pensionsunderlaget samt vilka pensionsförsäkringar och övriga pensionslösningar man har. Med största sannolikhet har nämligen de olika pensionslösningar olika åldersgräns för när man får börja plocka ut pensionsersättning. Exempelvis så kan den allmänna pensionen (som man får från staten) först börja betalas ut från 61 år. Samma villkor gäller även beträffande den pension som man har på premiepensionskontot (den del av den allmänna pensionen som man kan placera själv). Reglerna är dock lite annorlunda när det kommer till privata pensionsförsäkringar, dessa kan nämligen börja betala ut pension från och med 55 års ålder, 6 år tidigare än den allmänna pensionen med andra ord.

Nu kanske det verkar lockande för en del att börja ta ut sina pensionspengar vid 61 respektive 55 års ålder. Rent ekonomiskt så är detta dock inte så fördelaktigt på grund av att den totala pensionsutbetalningen minskar för varje uttag som man gör. Följden blir att man får mer i total pension ju längre man jobbar. Därför har det blivit väldigt populärt att gå ner i arbetstid efter 60 år ålder istället för att helt sluta jobba och enbart ta ut pension. Exempelvis så kan man ju jobba halvtid istället för heltid. Om du jobbar som tjänsteman inom privat sektor så kan det vara bra att känna till att den dag som man fyllt 62 år – då har man uppfyllt sin maximala tjänstepension. Visst verkar reglerna lite krångliga och komplicerade? Vi är beredda att hålla med och på grund av reglerna som innebär lägre pension ju tidigare man börjar ta ut den så har följden blivit att många jobbar till 67 års ålder. För en tjänsteman så kanske detta inte är så betungande, men för en person med ett relativt tungt jobb (exempelvis byggnadsarbetare) så kan det säkert vara ganska påfrestande att jobba upp i 67-års åldern. Det är också en rättighet för dem som vill, att få jobba heltid upp till 67 års ålder. Om arbetsgivaren och arbetstagaren sedan är överens så får man jobba heltid hur länge man vill.

Hur gör man då för att börja plocka ut sin allmänna pension den dag då man fyllt 61 år (om man nu beslutat sig för detta)? Det man skall göra är att vända sig till Pensionsmyndigheten. Pensionsmyndigheten är en statlig inrättning som ansvarar för samt administrerar den allmänna pensionen. När det kommer till att börja plocka ut den privata pensionen som man eventuellt har så tar man helt enkelt kontakt med det försäkringsbolag eller den bank där man har försäkringen, så hjälper de dig med vilka eventuella handlingar man måste fylla i för att få pensionen utbetald. Det är även skatt på de pensionsutbetalningar som man får.

Om du ännu inte funderat så mycket över det här med pensionsförsäkring och kanske nu funderar på att skaffa dig en privat pensionsförsäkring så är detta något vi varmt kan rekommendera. En privat pensionsförsäkring innebär att du kan göra skatteavdrag med 12 000 kr per år och den privata pensionsförsäkringen stärker även upp din totala pension så att du kan få den levnadsstandard som du förväntar dig den dag då slutar jobba. Det finns en hel del produkter och leverantörer när det kommer till privat pensionsförsäkring och precis som när det gäller de flesta andra tjänster och varor så gäller det att jämföra innan man köper en pensionsförsäkring. Både avgifter, villkor och eventuella risknivåer kan nämligen skilja väldigt mycket mellan de olika privata pensionsförsäkringar som finns på marknaden. Om du inte tycker det är så kul att ta reda på information om denna typ av tjänster så kan du ha nytta av att anlita en mäklare som hjälper dig med rådgivning och rätt val.

Pensionsförsäkring förmånstagare – Värt att veta!

Som vuxen så är det en hel del att tänka på. Detta gäller inte minst när det kommer till olika typer av försäkringar och ekonomiska tjänster och produkter och vad som händer i förhållande till de eventuella förmånstagare som finns om man avlider. En försäkring som nog för de flesta upplevs som ganska komplicerad är pensionsförsäkring. Det verkar ju finnas så många olika varianter av pensionsförsäkring.  Allt från allmänna pensionsförsäkringar, tjänstepension och privata pensionsförsäkringar till ålderspension och pensionsförsäkringens förmånstagare. Så om du har intresse av att lära dig lite mer om pensionsförsäkring, förmånstagare och andra närbesläktade ämnen så har du förhoppningsvis behållning av denna artikel. Här tänkte vi nämligen redogöra kortfattat för några av de mest frekventa begreppen i sammanhanget.

Allmän pension, efterlevandeskydd och förmånstagare

Alla har möjlighet att få allmän pension. Detta är nämligen en statlig pension som sköts av den statliga myndigheten, Pensionsmyndigheten.  Denna pension innebär att 18,5 % av lön och även andra skattepliktiga ersättningar varje år sätts av (dock högst 7,5 inkomst-basbelopp). Denna pension är indelad i tre delmoment, nämligen inkomstpension, premiepension och garantipension. Den största delen är inkomstpension, som innebär att 16 % av inkomsten avsätts varje år. Hur stor pensionen sedan blir beror på hur många pensionsrätter man har och detta beror i sin tur på hur stor inkomst man haft. Man kan därför säga att ”ju högre inkomst, desto högre blir pensionen”. 2,5 % av lönen går till premiepensionen. Även premiepensionen är inkomstgrundad och denna pension har man möjlighet att placera i exempelvis fonder eller aktier. Om man tycker det är kul och intressant med aktiesparande och dylikt så kan det alltså vara en god ide att aktivt förvalta sina egna pengar i premiepensionen.
Garantipensionen är till för dem som inte har jobbat eller har jobbat väldigt lite under livet. Detta är alltså ett grundskydd och för att få denna pension så krävs bland annat att man har mycket liten eller ingen inkomstgrundad pension.
Vidare så finns även en del i den allmänna pensionen som heter efterlevandepension. Detta är en typ av pension som utbetalas till efterlevande för att mer eller mindre täcka den bortgångnes inkomster. Det finns tre olika typer av efterlevandepensioner nämligen Barnpension, Omställningspension och Änkepension. Barnpensionen utgår till barn utifall ena eller båda föräldrarna avlidit. Omställningspensionen kan utbetalas till en make eller maka som inte fyllt 65 år utifall dennes partner avlidit. I vissa fall så kan denna pension även utbetalas för sambos om paret har gemensamma barn.
Änkepensionen kan utbetalas till kvinnor som är födda 1944 eller tidigare och som varit gift per den 31/12 – 1989, utifall maken avlidit.

Hur vet man då vem som skall få dessa pensioner utifall någon av efterlevandepensionerna skall utbetalas? Jo det är i dessa fall som begreppet pensionsförsäkring förmånstagare kommer ifråga. Förmånstagaren i en pensionsförsäkring (eller någon annan försäkring också för den delen) är en person som enligt lag är berättigad till ersättningen. När det gäller just förmånstagare i en pensionsförsäkring så är det reglerat i inkomstskattelagen vem eller vilka som kan få denna ersättning och i detta fall så är det hårt reglerat att det enbart är den innersta kretsen som kan bli förmånstagare, vilket innebär make/maka/registrerad partner eller tidigare make/maka/registrerad partner. Sambo alternativt tidigare sambo. Barn, styvbarn eller fosterbarn. I förmånstagarförordnandet så framgår vem som är förmånstagare. Och det kan vara av stor vikt att veta att när det gäller styvbarn och fosterbarn skall dessa vara namn-givna och återgivna med relation till försäkringstagaren samt relation till denne. Den som fyllt 18 år kan reglera sitt kvarlåtenskap i förmånstagarförordnandet.

Vi hoppas att du lärt dig lite mer om Pensionsförsäkring förmånstagare genom denna artikel, och framöver så kommer det komma ytterligare information om pensionsförsäkring och närliggande ämnen.