Läsvärda artiklar med minst 600 ord

Kategori: Inkomstförsäkring

Byggnadsarbetare inkomstförsäkring

Precis som många andra sektorer så är byggbranschen, där byggnadsarbetare är verksamma, påverkad av den lågkonjunktur som nu råder. Och i lågkonjunkturer så brukar intresset för a-kassa, inkomstförsäkring och andra typer av trygghetsförsäkringar öka. Det är ju ganska naturligt, då många svenskar bundit upp sig på höga bostadslån och andra fasta kostnader, vilka kan bli mycket svåra att betala om man inte har någon lön. Men hur fungerar då detta med a-kassa, inkomstförsäkring och liknande?

 

 

-> Få pris på inkomstförsäkring direkt på skärmen <-

 

Om a-kassa

A-kassa är en statligt form av arbetslöshetsförsäkring, vilket innebär att arbetslöshetsersättningarna till största del är finansierade via skatter. Idag är det dock inte många på byggnadsarbetare på arbetsmarknaden som blir fullförsäkrade via a-kassan på grund av att denna har ett tak. Taket innebär att man aldrig får mer än 80 % av 18 700 kr (oavsett om man exempelvis tjänar 50 000 kr innan skatt). Detta blir 14 960 kr per månad. Detta är dock inte vad man får utbetala i ersättning efter a-kassan på detta belopp även gör ett skatteavdrag. Låt säga att du har 30 % i skatt, då blir nettoersättningen 10 472 kr per månad. Om du känner att denna ersättning inte räcker för att täcka dina kostnader under tiden som du letar nytt jobb så bör du teckna en inkomstförsäkring så att även du som byggnadsarbetare, blir fullförsäkrad.

Om inkomstförsäkring

Inkomstförsäkringen är en försäkringstyp som blivit allt populärare hos byggnadsarbetare under de senaste åren. Anledningen är helt enkelt enkelt att arbetslösheten varit relativt de senaste åren inom byggbranschen samt att det inte ingår någon inkomstförsäkring i Byggnads fackförbund (anledningen att man tagit bort inkomstgaranti och inkomstförsäkring i Byggands medlemsavgift är just den höga arbetslösheten inom byggsektorn). Som byggnadsarbetare så får man alltså se sig om på den privata marknaden för att försäkra sin lön vid uppsägning. Tyvärr så finns det inte så många försäkringsbolag som erbjuder privat inkomstförsäkring, men det finns ändå ett par stycken och de är till dessa som man får vända sig för att få offert och teckna försäkring. Nu när du vet lite mer om inkomstförsäkring så undrar du säkert hur mycket du kan få ersättning utifall du skulle ha oturen att förlora jobbet. Svaren på denna fråga är att det helt och hållet beror på vad du har i lön. Tjänar du 10 000 kr per månad i bruttolön så skulle du inte få något från en inkomstförsäkring eftersom du då får full ersättning från a-kassan, vilket innebär 80 % av din nettolön. Tjänar du däremot över 18 700 kr i bruttolön så börjar inkomstförsäkringen betala ut ersättning vid arbetslös. Om vi exempelvis räknar med att du tjänar 30 000 kr innan skatt (vilket är en ganska vanlig lön för en heltidsanställd byggnadsarbetare) så ser kalkylen ut såhär. Netto får du i lön ungefär 30 000 kr x 0,7 = 21 000 kr. Totalt med både a-kassa och inkomstförsäkring så skulle du få ungefär 80 % av detta belopp vilket blir, 21 000 kr x o,8 = 16 800 kr. Av detta så skulle a-kassan utgöra 10 472 kr och således så skulle ersättningen från inkomstförsäkringen vara 16 800 kr – 10 472 kr = 6328 kr per månad. Det är alltså ganska stor skillnad i ersättning beroende på om man tecknat en inkomstförsäkring eller inte.  I regel så gäller dock endast inkomstförsäkringen om man blivit ofrivilligt arbetslös samt att man blivit fullt arbetslös. Säger man upp sig själv och/eller råkar ut för någon form av säsongsarbetslöshet så får man med största sannolikhet inte ersättning från försäkringen. Dessutom så finns ett par krav för att få teckna försäkringen, vilka brukar innebära att man måste ha en tills-vidare anställning, måste vara medlem i en av Sveriges a-kassor, att man jobbar minst 17 timmar per vecka samt att man är mantalsskriven i Sverige.

Det är en del att tänka på när det gäller skydd vid arbetslöshet, men vi kan egentligen bara rekommendera att du teckna en inkosmtförsäkring för att bli trygg utifall oturen är framme.

Inkomstförsäkring för chefer

Chefer har i många fall både ett roligt och utsatt jobb. Roligt om man tycker det är kul med människor och att leda. Men det kan också kännas utsatt eftersom man ofta har höga mål och samtidigt får brottas med en hel del administration som inte medarbetarna själva hinner, eller kan ta hand om.

Om att rullar på med jobbet och det går bra för företaget där man jobbar så är det nog inga större risker för att förlora jobbet för den skötsamme chefen. Men om man går in i en lågkonjunktur som även har inverka på det företag där man är anställd så kan det finnas anledning att se över sitt arbetslöshetsskydd så att man har ett ekonomiskt skydd utifall att man skulle förlora jobbet. Ett sådant skydd är en inkomstförsäkring för chefer som fungerar som en påbyggnad på a-kassan så att man får 80 % av nettolönen i ersättning och inte blir begränsad av det tak som de facto finns i a-kassa. Vilken a-kassa och inkomstförsäkring skall man välja då? Nedan får du svar på dessa frågor.

Val av a-kassa för chefer

Många a-kassor erbjuder medlemskap till chefer och oavsett vilken av dessa a-kassor man väljer så ser reglerna likadana ut. Kvalifikationstiden för full ersättning är 12 månader och max ersättningstid är 300 dagar. Beroende på den kommunalskatt man har så ger heller inte a-kassan mer än 11 000 kr per månad, oavsett vad man tjänar (förutsatt att det är över 18 700 kr/mån). Det som däremot kan skilja ganska mycket mellan olika a-kassor är avgiften. Den billigaste a-kassan är Finans- och försäkringsbranschens a-kassa som kostar 85 kr per månad. I den kan man gå med som chef men kravet är naturligtvis att man jobbar inom finans- eller försäkringsbranschen. En annan mer generell a-kassa är Ledarnas a-kassa som helt och hållet vänder sig till chefer, och denna a-kassa tar inte hänsyn till vilken bransch man jobbar inom utan det är istället det faktum att man jobbar som chef som är kravet för att kunna bli medlem. Avgiften i denna a-kassa är för närvarande (2012) 93 kr per månad, vilket också får anses som lågt om man jämför med exempelvis Unionens a-kassa som kostar 140 kr per månad. Även Unionens a-kassa är bred och vänder sig både till medarbetare och chefer. Det enda kravet för medlemskap i denna a-kassa är egentligen att man jobbar som tjänsteman inom privat sektor.

Val av inkomstförsäkring

För att bli så försäkrad som man kan bli, vilket innebär 80 % av nettolönen, så krävs att man bygger på a-kassan med en inkomstförsäkring. Inget av de större försäkringsbolagen i Sverige (Trygg-Hansa, If, Länsförsäkringar eller Folksam) erbjuder denna försäkringstyp direkt mot slutkund som en privat och frivillig försäkring. Vill man ha denna försäkring så får man istället då vända sig till någon av de mindre aktörerna som mer eller mindre jobbar nischat med denna typ av försäkring. Dessa är JobbGarant, Accept eller Solid. Ett annat alternativ är att gå med i ett fackförbund. Varför skall man då gå med i ett fackförbund? Svaret är att hos de flesta fackförbund så ingår idag en kollektiv inkomstförsäkring i medlemskapet. I både Finans- och försäkringsförbundet, Unionen och Ledarna så ingår en inkomstförsäkring som gäller för dig som chef. Nackdelen med dessa kollektiva lösningar är att man får en relativt begränsad ersättningstid. Den brukar ligga på runt 6 månader medan man i en privat försäkring istället får mellan 12-13 månaders ersättning. Just ersättningstiden är därför en anledning till varför många idag väljer en privat försäkring till förmån för att gå med i ett fackförbund. Ta dig en funderare på vad du läst i denna artikel, och vi hoppas att du lärt dig lite mer om hur det hänger ihop med a-kassa och inkomstförsäkring för chefer.

Inkomstförsäkring – Helt rätt i dessa tider

För tillfället så kommer det löpande rapporter om företag som varslar delar av sin personal om uppsägning. Senaste storföretagen som gjorde detta var Ericsson och Huskvarna som meddelade att de tvingas säga upp tusentals av de egna anställda. Även inhyrda konsulter kan komma att drabbas av denna ”varselvåg”. Anledningen till detta är såklart vikande efterfrågan för företagen och anledningen till detta är nog i sin tur den ekonomiska krisen som härjar runt om i Europa.

Som tur är så går det dock att skydda sig mot detta genom att försäkra sig. Principen är egentligen densamma som att försäkra en mobiltelefon eller ett hus, bara det att man istället försäkrar sin lön. Detta görs genom en inkomstförsäkring. Behovet av denna försäkring är i högsta grad aktuell med tanke på det läge som råder på arbetsmarknaden med ökade uppsägningar. Det finns egentligen två varianter av inkomstförsäkring, dels den fackliga som fås via ett fackmedlemskap och dels den privata som fås genom ett privat försäkringsbolag eller försäkringsförmedlare.

Den fackliga inkomstförsäkringen

Den fackliga inkomstförsäkringen erhåller man som sagt genom att vara medlem i ett fackförbund. Merparten av de svenska fackförbunden har inkomstförsäkring inbakat i medlemskapet, men exempelvis två stora förbund, IF Metall och Byggnads, har inte tecknat denna försäkring åt sina medlemmar. Jämför man de fackliga inkomstförsäkringarna med privata så har de egentligen både för- och nackdelar. En fördel är att man i vissa fall kan få ersättning från dem vid frivillig uppsägning, alltså inte bara vid ofrivillig uppsägning. En annan fördel är att i vissa fackliga inkomstförsäkringar så krävs inte att man är tillsvidareanställd, även andra anställningsformer kvalificerar medlemmen till ersättning. En nackdel däremot är att ersättningstiden ofta är väldigt kort (brukar vara mellan 1-6 månader) medan en privat inkomstförsäkring ofta har längre ersättningstid. En annan nackdel är att vissa fackliga inkomstförsäkringar (främst inom SACO) har en väldigt lång kvalifikationstid. Den kan vara ända upp till 18 månader jämfört med privata inkomstförsäkringar som har en kvalifikationstid på mellan 6-12 månader.

Den privata inkomstförsäkringen

För den som inte är eller vill vara medlem i ett fackförbund, så finns det alternativ att skaffa. Detta är de privata inkomstförsäkringarna. Fördelen med dessa är att man kan få en lägre premie än vad fackmedlemsskapet kostar (iallafall om man inte tjänar över cirka 40 000 kr per månad). En annan klar fördel gentemot den fackliga motsvarigheten är den långa ersättningstiden. Via en privat inkomstförsäkring så kan man få upp till 300 ersättningsdagar, vilket man måste betala extra för om man har en facklig inkomstförsäkring. Även om man kan teckna inkomstförsäkring, oavsett vilken bransch man jobbar inom så kan teckningskraven vara ganska hårda. Det som i regel krävs är att man är medlem i en svensk a-kassa, att man är tillsvidareanställd, att man är mantalsskriven i Sverige samt att man jobbar minst 17 timmar per vecka. Hos vissa privata inkomstförsäkringar så krävs även att man varit medlem i a-kassan i ett år innan man tecknar försäkringen.

Om du undrar över hur mycket en privat inkomstförsäkring kostar på marknaden för tillfället så är svaret att det beror på vilken bransch/a-kassa man är medlem i samt vilken lön man önskar försäkra. Ju högre lön – desto högre premie. Vidare så påverkar branschens arbetslöshet den premie som man får för inkomstförsäkring. Exempelvis så brukar det i regel vara en högre arbetslöshet bland metallarbetare och byggnadsarbetare jämfört med tjänstemän, detta medför att en metallarbetare får betala mer i premie än en privat tjänsteman. Detta är ju egentligen helt logiskt enligt försäkringsekonomi, men som metallarbetare så kan man naturligtvis tycka att det är lite orättvist att man skall betala en högre premie.

Hoppas du lärt dig lite mer om denna försäkring och att du dessutom passar på att teckna en inkomstförsäkring- i tider som dessa så kan det vara bra att ha!