Läsvärda artiklar med minst 600 ord

Kategori: A-kassa (Sida 1 av 2)

Koll på nya ersättningsnivån i a-kassan?

Inför valet förra hösten så aviserade Socialdemokraterna att de ville höja a-kassan ersättningstak så att fler skulle kunna få 80 % av sin nettolön i händelse av att man råkar ut för arbetslöshet. Sedermera tog Socialdemokraterna över regeringsmakten tillsammans med Miljöpartiet. Budgeten som de nya regeringspartierna genererade innehöll just en höjning av a-kassetaket men den röstades senare ner av oppositionen vilket bland annat innebar att den aviserade a-kassehöjning inte blev av. I våras hade regeringen med sitt förslag om höjd a-kassa i vårändringsbudgeten och denna gång gick budgeten igenom riskdagen. Den något försenade reformen att höja a-kassan kom därför till stånd och förändringen i a-kassan är nu gällande sedan 7 september 2015. Läs vidare så skall vi förklara hur den nya ersättningen från a-kassan är utformad.

Såhär fungerar ersättningen från a-kassan

Många tror nog att man får full ersättning från a-kassan vilket innebär att ersättningen uppgår till 80 % av den nettolön man hade innan man blev arbetslös. Detta är dock en sanning med modifikation eftersom det finns ett så kallat ”tak” i a-kassa. Detta innebär att man får 80 % av sin nettolön (lön efter avdragen skatt) upp till 25 025 kr i bruttolön under de första 100 dagarna av arbetslöshet. Detta innebär att även om man tjänar exempelvis 35 000 kr per månad innan skatt så får man bara ersättning baserat på att man skulle haft 25 025 kr i månadslön. Tjänar man däremot 20 000 kr i månadslön före skatt så får man ”full” ersättning vilket alltså innebär 80 % av nettolönen (lönen efter skatt).

Mindre ersättning efter 100 dagar av arbetslöshet

Som vi beskrev ovan så kan man få 80 % av nettolönen baserat på 25 025 kr under första 100 dagarna av arbetslöshet. Efter 100 dagar så sjunker ersättningsnivån dock ganska drastiskt. Ersättningsnivån hos a-kassan sjunker då till maximalt 80 % av nettolönen baserat på 20 900 kr. Efter 200 dagar så sjunker ersättningen ytterligare så att man maximalt får 70 % av nettolön baserat på 20 900 kr. Man kan alltså se ersättningen från a-kassan som en trappa där man får som mest ersättning i början av arbetslösheten och sedan minskar den i två steg. Anledningen till detta är förmodligen att man vill kunna erbjuda en grundtrygghet under den första tiden och sedan skall driftkraften att söka nytt jobb öka i takt med att ersättningen trappas av. Det finns nämligen statistik som visar att drivkraften till att hitta nytt jobb minskar, ju högre ersättning man får från a-kassan. Nu har vi redogjort för hur ersättningsnivåerna ser ut i a-kassan. Vi tänkte dock förtydliga detta ytterligare med att visa vilka faktiska ersättningsbelopp man kan få utbetalda från a-kassan.

Faktiska ersättningsbelopp som man kan få utbetalda från a-kassan

Tidigare har vi redogjort för att man kan få 80 % respektive 70 % av beloppen 25 025 kr respektive 20 900 kr per månad. Utifrån de belopp som genereras av dessa beräkningar skall dock även skatt dras. Se nedan för vilka belopp som då gäller vid en månadslön på 35 000 kr. Observera att beräkningarna är gjorda med en schablonskatt på 30 %. Eftersom skattenivån varierar beroende vilken kommun man bor i samt hur hög lön man så kan de faktiska ersättningsbeloppen variera. Den blir dock aldrig högre än 14 800 kr per månad.

a-kassa ersättning

Såhär ser ersättning ut från a-kassan vid tidigare månadslön på 35 000 kr.

Medellönen i Sverige ligger runt på 26 000 kr/månad så det är många som har en lön som understiger 35 000 kr. Vi har även gjort en beräkning på vad ersättningen blir om man har 22 000 kr i månadslön. Denna ser du nedan. Som du ser så är det endast ersättningen under de första 100 dagarna som blir mindre om man tjänar 22 000 kr i månadslön jämfört med 35 000 kr i månadslön. Efter 100 dagar blir dock ersättningen densamma eftersom ”taket” då sänks till att beräknas utifrån 20 900 kr.

a-kassa ersättning 22 000 kr månadslön

Såhär ser ersättningen ut från a-kassan vid tidigare månadslön på 22 000 kr

Vi hoppas nu att du fått lite bättre insikt i hur a-kassan ersättning är utformad efter ändringen som skedde i september.

Vad är det för skillnad mellan a-kassa och fackförbund?

Många undrar nog vad skillnaden är mellan a-kassa och fackförbund – om det nu är någon skillnad? Särskilt om man är ny på arbetsmarknaden så är det inte så lätt att hålla kolla på dessa begrepp. Men läs vidare så skall i förklara hur det ligger till.

Vad är a-kassa för något?

A-kassa är en förkortning för arbetslöshetskassa. A-kassa är en del av de trygghetssystem vi har i Sverige och syftet med a-kassan är att skapa en trygghet vid arbetslöshet. Alla arbetstagare ingår dock inte automatiskt utan man måste själv ansöka om medlemskap hos en a-kassa. Begreppet ”en a-kassa” innebär att det finns flera olika a-kassor. Och varför finns det då flera olika a-kassor? Detta har sin bakgrund i att branschspecifika intresseorganisationer såsom fackförbund startade a-kassor som gällde för en specifik bransch. Detta innebär att det idag finns ca 30 olika a-kassor. Exempel på a-kassor är Akademikernas a-kassa (för akademiker), Unionens a-kassa (för privatanställda tjänstemän), IF Metalls a-kassa (för industriarbetare) och Byggnadsarbetarnas a-kassa (för byggnadsarbetare) är bara ett par exempel på vilka a-kassor som finns. A-kassorna har regler för vems som kan gå med

Akassa ersättning

A-kassan kan ge ersättning om du blir arbetslös

i deras a-kassa så man kan inte helt fritt välja vilken a-kassa man vill gå med i. Är man exempelvis industriarbetare och inte har studerat på högskola så kan man inte gå med i Akademikernas a-kassa som ett exempel. Att vara med i en a-kassa kostar mellan 90 kr per månad till ca 150 kr per månad. Om man då betalar denna avgift varje månad, får man ut 100 % av lönen om man skulle förlora jobbet? Svaret är nej. Om detta hade varit fallet så hade nog inte så många jobbat, utan då hade de istället förlitat sig på ersättning från a-kassan. Som mest kan man därför få 80 % av lönen innan skatt beräknat på en högsta lönenivå på 18 700 kr. Detta blir max 11 000 kr efter skatt. Tjänar man över ”lönetaket” på 18 700 kr så r det därför att rekommendera att man tecknar en inkomstförsäkring som ett komplement till a-kassan. Gör man det så får man 80 % av lönen efter skatt och blir inte begränsad till a-kassan tak.

Vad är fackförbund för något?

fackförbund

Fackförbund förhandlar med arbetsgivare om villkoren på arbetsmarknaden

Fackförbund är intresseorganisationer vars syfte är att kollektivt stärka sin röst i olika frågor. Frågorna rör ofta löner och arbetsvillkor och motparten, dvs förhandlingspartnern, för ett fackförbund är ofta en intresseorganisation för arbetsgivarna. Ett fackförbunds grundtanke bygger på att ju fler man är, desto starkare förhandlingskraft har man. Förhandlingarna mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationer leder till att villkor sätts i så kallade kollektivavtal, och det är dessa som sedan gäller fram till nästa avtalsrörelse. Det finns ca 50 olika fackförbund i Sverige och några av de största är Unionen, IF Metall, Kommunal och Vårdförbundet.

Vad är skillnaden mellan a-kassa och fackförbund?

Nu har vi redogjort lite för a-kassa respektive fackförbund och sammanfattningsvis så kan man säga att a-kassan är som en försäkring medan fackförbundet är en intresseorganisation. Vill man ha en ekonomisk trygghet utifall man skulle bli arbetslös så skall man därför gå med i a-kassan och om man vill stärka sin yrkeskår och få höjd lön och liknade via kollektivavtal. Vissa tror kanske att det är ett krav att gå med i ett fackförbund om man skall gå med i en a-kassa, men så är inte fallet. Även om vissa a-kassor administreras av personal från fackförbund så är det enda två olika organisationer. Vill bara vara medlem i en a-kassa och inte vill stödja ett fackförbund så går det naturligtvis alldeles ypperligt. Vissa går dock med i ett fackförbund för att få inkomstförsäkring (det ingår hos vissa fackförbund) men om det endast är inkomstförsäkring man är ute efter så kan man lika gärna teckna en privat inkomstförsäkring, det innebär ofta både ett bättre skydd och en lägre premie.

A-kassans nya avgifter

De flesta av oss är medlem i en a-kassa. Detta för att ha en viss trygghet utifall man skulle ha oturen att bli uppsagd. Det finns ett trettiotal olika a-kassor och i dagsläget så kan det skilja väldigt mycket i avgift beroende på vilken a-kassa man är medlem i. Den billigaste är Finans- och försäkringsbranschens a-kassa som kostar 85 kr/mån och den dyraste är Musikernas a-kassa som kostar hela 444 kr per månad. Villkoren för hur mycket ersättning och när man kan få ersättning är dock samma oavsett vilken a-kassa man nu skulle välja. Låter lite snedvridet kanske, men regeringens ambition med dessa differentierade a-kasse-avgifter var att de skulle spegla arbetslöshet inom respektive bransch eller sektor som utgör a-kassornas verksamhetsområde / målgrupp. Resultatet blev dock att väldigt många inom de branscher där a-kasse-avgiften är som högst valde att gå ur a-kassan. Regeringen fick alltså inte den effekt som man önskat sig och därför har man nu valt att justera avgifterna så att det inte blir så stora skillnader mellan a-kassorna. På så vis hoppas man att fler väljer att gå med i a-kassan och därmed får en grundtrygghet vid arbetslöshet. Nedan visas vilka de nya avgifterna kommer bli. I skrivande stund så är det dock oklart exakt när dessa nya avgifter kommer införas.

Så blir den nya a-kasseavgiften

Antal medlemmar juni 2013 Avgift före slopad differentiering Avgift efter slopad differentiering Skillnad
Akademikernas Erkända AEA 658.665 90 90 0
Arbetslöshetskassan ALFA 83.129 297 147 -150
Arbetslöshetskassan SEKO 84.534 163 118 -45
Arbetslöshetskassan Vision 126.548 119 108 -11
Byggnadsarbetarnas 105.278 235 125 -110
Elektrikernas 25.433 105 105 0
Farmacitjänstemännens 4.697 177 107 -70
Fastighets 38.189 275 115 -160
Finans- och försäkringsbranschens 53.152 85 85 0
GS Arbetslöshetskassa 52.356 320 120 -200
Hamnarbetarnas 1.348 235 160 -75
Handelsantälldas 160.466 222 120 -102
Hotell- och restauranganställdas 50.574 390 135 -255
IF Metalls 289.550 267 92 -175
Journalisternas 12.825 145 100 -45
Kommunalarbetarnas (kollektivt anslutna) 534.292 142 87 -55
Ledarnas 82.712 93 93 0
Livsmedelsarbetarnas 32.001 247 102 -145
Lärarnas 173.201 100 100 0
Papperindustriarbetarnas 15.962 129 129 0
Skog- och lantbrukstjänstemännens 1.080 280 96 -184
Småföretagarnas SmåA 121.190 150 110 -40
STs 74.114 96 96 0
Svensk handels och arbetsgivarnas 13.862 269 165 -104
Sveriges arbetares 5.878 330 125 -205
Sveriges entreprenörers 1.460 195 119 -76
Säljarnas 8.003 240 110 -130
Transportarbetarnas 78.959 270 120 -150
Unionens 544.588 140 95 -45

Som du kan se i informationen ovan så blir den största skillnaden för de som jobbar inom Hotell- och restaurang-branschen som kommer spara 255 kr per månad på avgiftssänkningen. Ett par hundralappar per månad kanske inte låter så mycket men på ett år så utgör faktiskt skillnaden för en anställd inom Hotell- och restaurangnäringen 3060 kr. Säkerligen en summa som inte är helt oviktig för denna yrkeskategori.

I skrivande stund så har inte regeringen kommit med några besked om att a-kassan kommer ändras på något annat sätt än just avgiften. Exempelvis så kommer taket i a-kassan ligga kvar vilket innebär att den högsta ersättning a-kassan kan ge (alldeles oavsett vilken a-kassa man är medlem i) är 80 % av 18 700 kr. Detta innebär att man som mest får 14 960 kr per månad (680 kr/dag) från a-kassan. Det många glömmer bort är dock att dessa summor är brutto, det vill säga innan man dragit av skatt. Drar man av skatt så blir ersättningen ännu lägre och den brukar landa på mellan 10 000 kr och 11 000 kr per månad. En summa inte så många klarar sig på. Man kan helt enkelt säga att ju mer ens lön överstiger 18 700 kr, desto mer underförsäkrad blir man. Och därför så är det av stor vikt att man funderar över att komplettera a-kassan så att man ökar sin potentiella ersättning vid arbetslöshet. Detta kan man göra med hjälp av en inkomstförsäkring. Inkomstförsäkringen fungerar ungefär som a-kassan genom att den ”täpper till” lönegapet mellan 18 700 och den verkliga lönen. Har man en inkomstförsäkring så får man totalt sett (med både a-kassa och inkomstförsäkring) 80 % av sin verkliga lön och man är inte begränsad till a-kassan inkomsttak. Vi rekommenderar därför att man lägger en stund för att kolla upp vad en inkomstförsäkring kostar. Och är man medlem i ett fackförbund så kan det till och med vara så att du redan har en inkomstförsäkring, via fackmedlemskapet. I annat fall så får man leta upp ett privat försäkringsbolag som erbjuder just denna produkt. Så chansa inte, teckna en inkomstförsäkring.

Kan man byta a-kassa?

Enligt oberoende undersökningar så är arbetslöshet den risk som upplevs påverka privatekonomin mest. Det mest grundläggande skyddet som man kan skaffa sig när det kommer till att försäkra sig vid arbetslöshet är att gå med i en a-kassa. Att gå med i en a-kassa är också relativt billigt om man jämför med exempelvis privata inkomstförsäkringar (som också är ett skydd vid arbetslöshet) eftersom statliga medel subventionerar avgiften till a-kassan och därmed ger ”rabatt” för den som vill gå med i a-kassan. Det kan dock vara lite klurigt att gå med i en a-kassa, vilket beror på att det finns ett 30-tal olika a-kassor att välja mellan. A-kassorna har helt enkelt delat in arbetsmarknaden i olika verksamhetsområden som de riktar sig till. Jobbar man exempelvis som byggnadsarbetare så kan man endast gå med i Byggnadsarbetarnas a-kassa alternativt Alfakassan (i Alfakassan kan man gå med oavsett vad man jobbar med). Som byggnadsarbetare kan man alltså inte gå med i exempelvis Unionens a-kassa, eftersom denna a-kassa endast vänder sig till tjänstemän inom privat sektor. Är man byggnadsarbetare och ringer till Unionens a-kassa för att beställa ansökningshandlingar så kommer de helt enkelt att neka dig att gå med. Varför skulle då en byggnadsarbetare vilja gå med i Unionens a-kassa?(Villkoren i arbetslöshetsförsäkringen är ju faktiskt samma oavsett vilken a-kassa man går med i.) Svaret är att avgifterna kan skilja med flera hundra kronor per månad beroende på vilken a-kassa man är medlem i, och man vill ju inte betala mer än nödvändigt i tråkutgifter som försäkringspremier och a-kasseavgifter, eller hur?

Förr i världen så kan det nog ha varit så att många jobbade inom samma yrke eller bransch genom hela yrkeslivet, men nuförtiden så är arbetsmarknaden ständigt i utvecklig och nya branscher växer fram och andra försvinner på löpande band. Effekten av detta blir ju att man som yrkesverksam nog får ställa in sig på att vara flexibel. Försvinner jobben inom en viss bransch så måste man ju söka sig till en annan bransch för att inte bli arbetslös. Vissa byter ju också bransch frivilligt för att de helt enkelt vill pröva något nytt eller söker nya utmaningar. I samband med detta så kan det bli aktuellt att även byta a-kassa och därför tänkte vi redogöra lite för hur detta fungerar.

Att tänka på vid byte av a-kassa

För det första så bör man kolla om avgiften blir lägre genom att byta a-kassa. Är man exempelvis medlem i Finans- och försäkringsbranschens a-kassa så lönar det sig inte att byta till någon annan a-kassa, eftersom detta är den billigaste a-kassan. Och det är ytterst sällsynt att man blir nekad ersättning från sin a-kassa även om man bytt bransch. Du kan enkelt jämföra a-kassornas olika avgifter på denna sida.

Om man har hittat en a-kassa som är billigare än den som man är medlem i för tillfället så kan man ganska enkelt läsa på om vilket ”verksamhetsområde” den eventuellt nya a-kassan har genom att besöka denna a-kassas hemsida. Ibland kan man behöva gå in och kolla i a-kassans stadgar för att få en bild av vilka som ingår i verksamhetsområdet. Om verksamhetsområdet verkar stämma in ppå dig så är det bara att kontakta a-kassan så skickar e hem ansökningshandlingar till dig. Om den nya a-kassan godkänner dig som medlem så är det naturligtvis viktigt att inte glömma att kontakta sin gamla a-kassa och begära utträde därifrån. Man får nämligen bara eventuell ersättning från en a-kassa och det är ju därför onödigt att betala dubbla a-kasseavgifter.

Hos alla a-kassor så gäller att man måste ha varit medlem i minst ett år innan man kan få full ersättning om man blir arbetslös. Och därför kan man undra om man då förlorar den upparbetade medlemstid som man byggt i den första a-kassan om man byter till en annan. Om man byter a-kassa så tar man dock med sig upparbetad medlemstid från den första a-kassan, så detta är egentligen inte något problem. Så om man tjänar på att byta a-kassa, så är det något som rekommenderas för att spara pengar!

Vad är Alfakassan?

Trygghetssystemet på svensk arbetsmarknad är inte helt enkel och att ställa sig frågan om vad som händer om man blir arbetslös blir alltid aktuell i samband med lågkonjunkturer. I lågkonjunkturer så ökar ju risken för att bli varslad och uppsagd och det är också i samband med detta som det blir aktuellt att se över sitt skydd om man får ett inkomstbortfall på grund av arbetslöshet. En viktig del i skyddet som man kan ha vid eventuell arbetslöshet är a-kassan. Det finns ungefär 30 olika a-kassor i Sverige och en av dessa a-kassor heter Alfa-kassan. Eftersom det ibland råder förvirring kring just begreppen a-kassa och Alfa-kassa så får du via denna artikel en kort förklaring av begreppen.

Om a-kassa

A-kassa är en förkortning på arbetslöshetskassa och som nämndes ovan så finns ett 30-tal olika a-kassor som var och en är inriktade på olika yrkesgrupper eller sektorer. Exempelvis så finns en a-kassa som heter Akademikernas a-kassa och inriktar sig på akademiker med minst 180 högskolepoäng. På samma sätt så finns det en a-kassa som heter IF Metalls a-kassa och som vänder sig till industriarbetare. Oavsett vilken a-kassa man går med i så ser villkoren för ersättning och liknande ut på samma sätt. Detta styrs nämligen av en lag som heter Lagen om arbetslöshetsförsäkring. Däremot så kan avgiften skilja väldigt mycket mellan de olika a-kassorna vilket beror på att arbetslösheten är olika i a-kassornas olika verksamhetsområden.
Ersättningen vid full arbetslöshet är uppdelad i två olika ersättningar, ett grundbelopp och ett inkomstrelaterat belopp. Grundbeloppet får man ut om man inte uppfyllt kravet på 12 månaders medlemskap i a-kassan. Denna ersättning är på 320 kr per dag och eftersom a-kassan har 22 ersättningsdagar per månad så blir alltså den månatliga ersättningen 320 kr x 22 dagar = 7040 kr. Detta belopp är innan skatt och om man räknar med 30 % i skatt så blir alltså summan som man kan leva för 7040 kr x 0,7 = 4928 kr i grundersättning.

Om man har uppfyllt 12 månaders-regeln så är man även berättigad till inkomstrelaterad ersättning från a-kassan. Den inkomstrelaterade ersättningen ger som mest 360 kr extra utöver grundbeloppet vilket gör att den totala ersättningen som mest kan bli 680 kr per dag. Det blir 14 960 kr innan skatt och efter skatteavdrag så blir det ungefär 10 500 kr per månad. Brutto-ersättning får dock aldrig bli högre än 80 % av bruttolönen upp till 18 700 kr.

Om Alfakassan

Alfakassan har två funktioner. Dels så kan den betala ut ersättning för dem som inte är med i någon a-kassa alls. Denna ersättning motsvarar grundbeloppet, 320 kr per dag i 22 dagar per månad. Utöver denna funktion så fungerar även Alfakassan som en helt fristående a-kassa där man kan gå med oavsett vilken bransch man jobbar inom. Så om man inte hittat en a-kassa som passar så kan man gå med i Alfa-kassan och på så vis även bli berättigad till den inkomstrelaterade ersättningen. Naturligtvis så kvarstår kravet på 12 månaders medlemskap även om man är medlem i Alfakassan, för att få del av den inkomstbaserade ersättningen. Avgiften till Alfakassan är relativt dyr om man jämför med många andra a-kassor. För närvarande (2013) så ligger avgiften på 297 kr per månad vilket kan jämföras med Akademikernas a-kassa som har en avgift på 90 kr per månad och IF metalls a-kassa som har en avgift på 267 kr per månad.

Vi hoppas att du nu blivit informerad om vad är Alfakassan och dess skillnad gentemot de övriga a-kassorna. Om du funderar på att gå med i en a-kassa så kan du besöka sajten A-kassa.net. Där listas de olika a-kassorna och där hittar du enkelt information om avgifter samt kontakt-uppgifter  Och om du väl beslutat dig för att gå med i en a-kassa så är det lika bra att göra det så fort som möjligt , så att du ökar sina chanser att uppfylla 12 månaders-regeln utifall man har oturen att bli av med jobbet.

A-kassa i Stockholm

När man är klar med skolan och skall ut i yrkeslivet så är ett viktigt steg att gå med i en a-kassa. Att gå med i en a-kassa är ungefär som att teckna en försäkring som ger kompensation utifall man förlorar jobbet. Man kan gå med i en a-kassa oavsett vilket yrke man har och oavsett var man bor. Till skillnad från försäkringskassan och arbetsförmedlingen så är inte a-kassorna geografiskt bundna på samma sätt. Bor man i exempelvis Stockholm, så går man liksom inte ner till ”a-kassa i Stockholm”. Blir man arbetslös så anmäler man detta i regel genom att ringa till a-kassan som kommer be dig att skicka in en anmälan och bifoga de handlingar som behövs för att de skall kunna ta ett beslut om ersättning. De flesta av a-kassorna erbjuder även internet-tjänster som man kan nyttja i samband med att man skall stämpla för ersättning. Så om du skall gå med i en a-kassa eller anmäla att du behöver ersättning från a-kassan så gör du inte detta genom att besöka något lokalt a-kassekontor eller liknande, du ringer eller använder a-kassans internet-tjänst helt enkelt.

Vilka a-kassor finns i Stockholm?

Även om du inte har så stor nytta av att besöka en a-kassa rent fysiskt så kan det vara bra att ha koll på vila av a-kassorna som finns i Stockholm, utifall du exempelvis skall söka jobb hos någon av dem eller träffa representanter för a-kassan i något annat professionellt sammanhang. Nedan finner du information om de a-kassor som har sina kontor i Stockholm.

Akademikernas a-kassa (AEA)

Akademikernas a-kassa riktar sig till akademiker oavsett bransch och yrke. För närvarande (Mars, 2013 så är avgiften 90 kr per månad till denna a-kassa). Detta är den största a-kassan i Sverige och besöksadressen är Klara Norra Kyrkogata 33, i Stockholm.

Byggnadsarbetarnas a-kassa

Detta är a-kassan för dem som jobbar inom byggbranschen. För närvarande så är avgiften 195 kr per månad och om man vill besöka denna a-kassa i Stockholm så får man ta sig till Hagagatan 2.

Elektrikernas a-kassa

Många elektriker är också medlemmar i Elektrikernas a-kassa. Avgiften 2013, är ganska låg i denna a-kassa vilket tyder på en relativt låg arbetslöshet. Avgiften är 105 kr per månad. Denna a-kassas besöksadress är Västmannagatan 1, 111 24 i Stockholm.

Farmacitjänstemännens a-kassa

Om man av någon anledning skall besöka denna a-kassa så får man ta sig till Upplandsgatan 49, 1 tr i Stockholm. Postnumret är 113 28.

Fastighets arbetslöshetskassa

De som jobbar inom lokalvård, städning och liknande skall i regel vända sig till denna a-kassa. Om man har behov av att besöka denna a-kassa så kan man göra det på Västmannagatan 6 i Stockholm.

Finans- och Försäkringsbranschens a-kassa

Denna a-kassa erbjuder den lägsta medlemsavgiften. Närmare bestämt 85 kr. Besöksadressen är Oxtorgsgränd 2, 3 tr i Stockholm.

GS A-kassa

På Olov Palmes Gata 31 kan du besöka GS a-kassa om du har behov av detta.

Handelsanställdas a-kassa

Denna a-kassa försäkrar exempelvis butikspersonal. Besöksadressen är Upplandsgatan 5 i Stockholm.

Hotell- och Restauranganställdas arbetslöshetskassa

Detta är a-kassan för dem som jobbar inom restaurang- och hotellbranschen. Om man har ärende till denna a-kassans kontor så kan det vara bra att veta att det ligger på Olof Palmes gata 31 i Stockholm.

IF Metalls a-kassa

Denna a-kassa hittar du på Olof Palmes gata 11 i Stockholm.

Kommunals a-kassa

Denna a-kassa har flera olika kontor och bland annat ett i Stockholm. Stockholmskontoret ligger på Franzéngatan 4, Stockholm

Ledarnas a-kassa

Även denna a-kassa har en besöksadress i Stockholm. Du kan besöka Ledarnas arbetslöshetskassa på Kungsgatan 60.

Livsmedelsarbetarnas arbetslöshetskassa

Livsmedelsarbetarnas a-kassa hittar du på Upplandsgatan 3.

Lärarnas a-kassa

Denna a-kassa har inläsning i Stockholm, men det är oklart om de har besöksadress där.

Pappersindustriarbetarnas a-kassa

Kan du besöka på Olof Palmes Gata 11, 5 trappor upp.

Skogs- och Lantbrukstjänstemännens a-kassa

Ta dig till Fabriksvägen i Kallhäll, Stockholm för att besöka denna kassa.

Småföretagarnas a-kassa

Denna a-kassa kan du besöka på Klara Södra Kyrkogata 1 i Stockholm.

Statstjänstemännens a-kassa

Om du skall besöka Sts a-kassa så kan du göra det på Sturegatan 15 i Stockholm.

Svens Handels och Arbetsgivarnas arbetslöshetskassa
Luntmakargatan 46 i Stockholm

Sveriges Arbetares a-kassa

Denna a-kassa hittar du på Sveavägen 98 i Stockholm.

Sveriges Entreprenörers a-kassa

Sveriges Entreprenörers a-kassa hette tidigare Bensinhandlarnas a-kassa och denna kassa vänder sig i första hand till egenföretagare inom bensinhandel. Denna a-kassa håller till på Birger Jarlsgatan 37 i Stockholm och månadsavgiften är 195 kr.

Säljarnas a-kassa

Denna a-kassa hittar du på Hjärnegatan 3 i Stockholm.

Transportarbetarnas a-kassa

Denna a-kassa finner du på Olov Palmes Gata 29, därefter tar du dig upp på plan 6.

Unionens a-kassa

På Korgmakargränd 2 i Stockholm hittar du denna a-kassa.

« Äldre inlägg

Se alla casino med BankID på CasinoPiloten

Casinoadvisers.com

Finn nya casino sidor på NyaCasinonSverige.

För att jämföra svenska nätcasinon - besök svensknätcasino.com

Om du ska spela casino så gör det på snabbast möjliga sätt - Läs mer hos snabbastcasino.se

Alla nya svenska casinon hittar du på spelpressen.se