Hur intresserad är du av börsen? Hur mycket tid över har du? Vill du betala höga av för förvaltning av ditt kapital? Om svaren på dessa frågor är något i stil med att ”Jag är inte alls intresserad av börsen egentligen, har inte mycket tid över och vill helst inte betala onödigt höga avgifter för kapitalförvaltning” så kan det vara värt för dig att läsa vidare. Denna artikel handlar nämligen om så kallade indexfonder, och dessa adresserar just frågorna ovan.

Vad är en indexfond?

En indexfond är helt enkelt en fond som skuggar index på en viss aktiemarknad. Indexfonden köper samma andel av varje aktie som aktien i fråga har i det index som fonden har valt att följa, exempelvis Stockholmsbörsen. Eftersom detta till stor del kan skötas automatiskt så brukar man säga att indexfonder är passivt förvaltade. Denna automatisering gör också att avgifterna kan hållas nere till skillnad mot aktivt förvaltade fonder där fondförvaltare skall avlönas för sitt jobb med att välja ut aktier och/eller andra tillgångar till fonden. Och fondförvaltare är inte direkt kända för att ha låga löner, snarare tvärtom, och detta medför också att avgifterna brukar vara ganska höga i aktivt förvaltade fonder.

Nedan har du några av de vanliga indexfonderna idag.

Avanza Zero

Avanza Bank har seglat ut som en av de mest populära bankerna för småsparare med intresse för aktier och andra investeringar. En del av framgången för Avanza kan tillskrivas deras indexfond Avanza Zero. Den var banbrytande när den kom eftersom den helt och hållet är avgiftsfri. I samband med lanseringen av Avanza Zero så fick Avanza Bank väldigt mycket publicitet och många kunder valde att byta sina gamla indexfonder mot just Avanza Zero. Vad innehåller fonden då? Jo den skuggar de 30 största bolagen på Stockholmsbörsen, dvs OMX30.

Superfonden Sverige

En av Avanzas största konkurrenter, nätbanken Nordnet, var inte sena med att kontra när Avanza lanserat sin avgiftsfria indexfond Avanza Zero. Nordnet svarade med sin produkt Superfonden Sverige som också är en indexfond och den speglar upp- och nedgångar i de 70 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. Enligt ungefär samma princip erbjuder Nordnet motsvarande produkter som speglar börserna i våra nordiska grannländer. Dessa indexfonder heter följaktligen Superfonden Danmark (speglar de 20 mest omsatta aktierna på Köpenhamnsbörsen), Superfonden Norge (speglar de 25 mest omsatta aktierna på Oslobörsen) och Superfonden Finland (speglar de 25 mest omsatta aktierna på Helsingforsbörsen).

DNB Global Indeks

Om du vill investera i ett index som speglar utvecklingen på världens börser snarare är bara utvecklingen på Stockholmsbörsen eller börserna hos våra grannländer så kan man kolla in det som kallas globala indexfonder. Ett sådan exempel är DNB Global Indeks där ca 62 % av kapitalet investeras på börser i Nordamerika och 22 % på börser i Västeuropa och resten i övriga världsdelar. En nackdel med denna fond kontra de tidigare nämnda är att den har en avgift på 0,32 %. Det är och dock ingen hög avgift om man jämför med många andra aktivt förvaltade fonder.

Fördelar och nackdelar med indexfonder

Man brukar säga att man skall sprida sina risker genom att investera i flera olika aktier och tillgångar. Denna möjlighet ger indexfonder, dessutom till låga eller inga avgifter alls. Samtidigt så innebär det att man aldrig kommer tjäna mer än just det index man följer. Indexfonder är nog därför inte ett investeringsslag för den som vill göra snabba pengar och klipp. Istället kan indexfonder passa den som vill spara långsiktigt och lägga undan en slant varje månad och sedan inte behöva grubbla så mycket över sin investering. Naturligtvis finns det också en risk att indexen går ner (exempelvis vid olika krascher såsom it-kraschen och finanskraschen) vilket innebär att fondvärdet tappar i värde men historiskt så har alltid börserna återhämtat sig och sedan fortsatt uppåt. Om man vill hitta de bästa indexfonderna så kan man få vägledning på morningstar.se som rankar fonder utifrån olika aspekter.