Enligt oberoende undersökningar så är arbetslöshet den risk som upplevs påverka privatekonomin mest. Det mest grundläggande skyddet som man kan skaffa sig när det kommer till att försäkra sig vid arbetslöshet är att gå med i en a-kassa. Att gå med i en a-kassa är också relativt billigt om man jämför med exempelvis privata inkomstförsäkringar (som också är ett skydd vid arbetslöshet) eftersom statliga medel subventionerar avgiften till a-kassan och därmed ger ”rabatt” för den som vill gå med i a-kassan. Det kan dock vara lite klurigt att gå med i en a-kassa, vilket beror på att det finns ett 30-tal olika a-kassor att välja mellan. A-kassorna har helt enkelt delat in arbetsmarknaden i olika verksamhetsområden som de riktar sig till. Jobbar man exempelvis som byggnadsarbetare så kan man endast gå med i Byggnadsarbetarnas a-kassa alternativt Alfakassan (i Alfakassan kan man gå med oavsett vad man jobbar med). Som byggnadsarbetare kan man alltså inte gå med i exempelvis Unionens a-kassa, eftersom denna a-kassa endast vänder sig till tjänstemän inom privat sektor. Är man byggnadsarbetare och ringer till Unionens a-kassa för att beställa ansökningshandlingar så kommer de helt enkelt att neka dig att gå med. Varför skulle då en byggnadsarbetare vilja gå med i Unionens a-kassa?(Villkoren i arbetslöshetsförsäkringen är ju faktiskt samma oavsett vilken a-kassa man går med i.) Svaret är att avgifterna kan skilja med flera hundra kronor per månad beroende på vilken a-kassa man är medlem i, och man vill ju inte betala mer än nödvändigt i tråkutgifter som försäkringspremier och a-kasseavgifter, eller hur?
Förr i världen så kan det nog ha varit så att många jobbade inom samma yrke eller bransch genom hela yrkeslivet, men nuförtiden så är arbetsmarknaden ständigt i utvecklig och nya branscher växer fram och andra försvinner på löpande band. Effekten av detta blir ju att man som yrkesverksam nog får ställa in sig på att vara flexibel. Försvinner jobben inom en viss bransch så måste man ju söka sig till en annan bransch för att inte bli arbetslös. Vissa byter ju också bransch frivilligt för att de helt enkelt vill pröva något nytt eller söker nya utmaningar. I samband med detta så kan det bli aktuellt att även byta a-kassa och därför tänkte vi redogöra lite för hur detta fungerar.
Att tänka på vid byte av a-kassa
För det första så bör man kolla om avgiften blir lägre genom att byta a-kassa. Är man exempelvis medlem i Finans- och försäkringsbranschens a-kassa så lönar det sig inte att byta till någon annan a-kassa, eftersom detta är den billigaste a-kassan. Och det är ytterst sällsynt att man blir nekad ersättning från sin a-kassa även om man bytt bransch. Du kan enkelt jämföra a-kassornas olika avgifter på denna sida.
Om man har hittat en a-kassa som är billigare än den som man är medlem i för tillfället så kan man ganska enkelt läsa på om vilket ”verksamhetsområde” den eventuellt nya a-kassan har genom att besöka denna a-kassas hemsida. Ibland kan man behöva gå in och kolla i a-kassans stadgar för att få en bild av vilka som ingår i verksamhetsområdet. Om verksamhetsområdet verkar stämma in ppå dig så är det bara att kontakta a-kassan så skickar e hem ansökningshandlingar till dig. Om den nya a-kassan godkänner dig som medlem så är det naturligtvis viktigt att inte glömma att kontakta sin gamla a-kassa och begära utträde därifrån. Man får nämligen bara eventuell ersättning från en a-kassa och det är ju därför onödigt att betala dubbla a-kasseavgifter.
Hos alla a-kassor så gäller att man måste ha varit medlem i minst ett år innan man kan få full ersättning om man blir arbetslös. Och därför kan man undra om man då förlorar den upparbetade medlemstid som man byggt i den första a-kassan om man byter till en annan. Om man byter a-kassa så tar man dock med sig upparbetad medlemstid från den första a-kassan, så detta är egentligen inte något problem. Så om man tjänar på att byta a-kassa, så är det något som rekommenderas för att spara pengar!