Läsvärda artiklar med minst 600 ord

Kategori: Försäkring (Sida 3 av 3)

Inkomstförsäkring för chefer

Chefer har i många fall både ett roligt och utsatt jobb. Roligt om man tycker det är kul med människor och att leda. Men det kan också kännas utsatt eftersom man ofta har höga mål och samtidigt får brottas med en hel del administration som inte medarbetarna själva hinner, eller kan ta hand om.

Om att rullar på med jobbet och det går bra för företaget där man jobbar så är det nog inga större risker för att förlora jobbet för den skötsamme chefen. Men om man går in i en lågkonjunktur som även har inverka på det företag där man är anställd så kan det finnas anledning att se över sitt arbetslöshetsskydd så att man har ett ekonomiskt skydd utifall att man skulle förlora jobbet. Ett sådant skydd är en inkomstförsäkring för chefer som fungerar som en påbyggnad på a-kassan så att man får 80 % av nettolönen i ersättning och inte blir begränsad av det tak som de facto finns i a-kassa. Vilken a-kassa och inkomstförsäkring skall man välja då? Nedan får du svar på dessa frågor.

Val av a-kassa för chefer

Många a-kassor erbjuder medlemskap till chefer och oavsett vilken av dessa a-kassor man väljer så ser reglerna likadana ut. Kvalifikationstiden för full ersättning är 12 månader och max ersättningstid är 300 dagar. Beroende på den kommunalskatt man har så ger heller inte a-kassan mer än 11 000 kr per månad, oavsett vad man tjänar (förutsatt att det är över 18 700 kr/mån). Det som däremot kan skilja ganska mycket mellan olika a-kassor är avgiften. Den billigaste a-kassan är Finans- och försäkringsbranschens a-kassa som kostar 85 kr per månad. I den kan man gå med som chef men kravet är naturligtvis att man jobbar inom finans- eller försäkringsbranschen. En annan mer generell a-kassa är Ledarnas a-kassa som helt och hållet vänder sig till chefer, och denna a-kassa tar inte hänsyn till vilken bransch man jobbar inom utan det är istället det faktum att man jobbar som chef som är kravet för att kunna bli medlem. Avgiften i denna a-kassa är för närvarande (2012) 93 kr per månad, vilket också får anses som lågt om man jämför med exempelvis Unionens a-kassa som kostar 140 kr per månad. Även Unionens a-kassa är bred och vänder sig både till medarbetare och chefer. Det enda kravet för medlemskap i denna a-kassa är egentligen att man jobbar som tjänsteman inom privat sektor.

Val av inkomstförsäkring

För att bli så försäkrad som man kan bli, vilket innebär 80 % av nettolönen, så krävs att man bygger på a-kassan med en inkomstförsäkring. Inget av de större försäkringsbolagen i Sverige (Trygg-Hansa, If, Länsförsäkringar eller Folksam) erbjuder denna försäkringstyp direkt mot slutkund som en privat och frivillig försäkring. Vill man ha denna försäkring så får man istället då vända sig till någon av de mindre aktörerna som mer eller mindre jobbar nischat med denna typ av försäkring. Dessa är JobbGarant, Accept eller Solid. Ett annat alternativ är att gå med i ett fackförbund. Varför skall man då gå med i ett fackförbund? Svaret är att hos de flesta fackförbund så ingår idag en kollektiv inkomstförsäkring i medlemskapet. I både Finans- och försäkringsförbundet, Unionen och Ledarna så ingår en inkomstförsäkring som gäller för dig som chef. Nackdelen med dessa kollektiva lösningar är att man får en relativt begränsad ersättningstid. Den brukar ligga på runt 6 månader medan man i en privat försäkring istället får mellan 12-13 månaders ersättning. Just ersättningstiden är därför en anledning till varför många idag väljer en privat försäkring till förmån för att gå med i ett fackförbund. Ta dig en funderare på vad du läst i denna artikel, och vi hoppas att du lärt dig lite mer om hur det hänger ihop med a-kassa och inkomstförsäkring för chefer.

Inkomstförsäkring – Helt rätt i dessa tider

För tillfället så kommer det löpande rapporter om företag som varslar delar av sin personal om uppsägning. Senaste storföretagen som gjorde detta var Ericsson och Huskvarna som meddelade att de tvingas säga upp tusentals av de egna anställda. Även inhyrda konsulter kan komma att drabbas av denna ”varselvåg”. Anledningen till detta är såklart vikande efterfrågan för företagen och anledningen till detta är nog i sin tur den ekonomiska krisen som härjar runt om i Europa.

Som tur är så går det dock att skydda sig mot detta genom att försäkra sig. Principen är egentligen densamma som att försäkra en mobiltelefon eller ett hus, bara det att man istället försäkrar sin lön. Detta görs genom en inkomstförsäkring. Behovet av denna försäkring är i högsta grad aktuell med tanke på det läge som råder på arbetsmarknaden med ökade uppsägningar. Det finns egentligen två varianter av inkomstförsäkring, dels den fackliga som fås via ett fackmedlemskap och dels den privata som fås genom ett privat försäkringsbolag eller försäkringsförmedlare.

Den fackliga inkomstförsäkringen

Den fackliga inkomstförsäkringen erhåller man som sagt genom att vara medlem i ett fackförbund. Merparten av de svenska fackförbunden har inkomstförsäkring inbakat i medlemskapet, men exempelvis två stora förbund, IF Metall och Byggnads, har inte tecknat denna försäkring åt sina medlemmar. Jämför man de fackliga inkomstförsäkringarna med privata så har de egentligen både för- och nackdelar. En fördel är att man i vissa fall kan få ersättning från dem vid frivillig uppsägning, alltså inte bara vid ofrivillig uppsägning. En annan fördel är att i vissa fackliga inkomstförsäkringar så krävs inte att man är tillsvidareanställd, även andra anställningsformer kvalificerar medlemmen till ersättning. En nackdel däremot är att ersättningstiden ofta är väldigt kort (brukar vara mellan 1-6 månader) medan en privat inkomstförsäkring ofta har längre ersättningstid. En annan nackdel är att vissa fackliga inkomstförsäkringar (främst inom SACO) har en väldigt lång kvalifikationstid. Den kan vara ända upp till 18 månader jämfört med privata inkomstförsäkringar som har en kvalifikationstid på mellan 6-12 månader.

Den privata inkomstförsäkringen

För den som inte är eller vill vara medlem i ett fackförbund, så finns det alternativ att skaffa. Detta är de privata inkomstförsäkringarna. Fördelen med dessa är att man kan få en lägre premie än vad fackmedlemsskapet kostar (iallafall om man inte tjänar över cirka 40 000 kr per månad). En annan klar fördel gentemot den fackliga motsvarigheten är den långa ersättningstiden. Via en privat inkomstförsäkring så kan man få upp till 300 ersättningsdagar, vilket man måste betala extra för om man har en facklig inkomstförsäkring. Även om man kan teckna inkomstförsäkring, oavsett vilken bransch man jobbar inom så kan teckningskraven vara ganska hårda. Det som i regel krävs är att man är medlem i en svensk a-kassa, att man är tillsvidareanställd, att man är mantalsskriven i Sverige samt att man jobbar minst 17 timmar per vecka. Hos vissa privata inkomstförsäkringar så krävs även att man varit medlem i a-kassan i ett år innan man tecknar försäkringen.

Om du undrar över hur mycket en privat inkomstförsäkring kostar på marknaden för tillfället så är svaret att det beror på vilken bransch/a-kassa man är medlem i samt vilken lön man önskar försäkra. Ju högre lön – desto högre premie. Vidare så påverkar branschens arbetslöshet den premie som man får för inkomstförsäkring. Exempelvis så brukar det i regel vara en högre arbetslöshet bland metallarbetare och byggnadsarbetare jämfört med tjänstemän, detta medför att en metallarbetare får betala mer i premie än en privat tjänsteman. Detta är ju egentligen helt logiskt enligt försäkringsekonomi, men som metallarbetare så kan man naturligtvis tycka att det är lite orättvist att man skall betala en högre premie.

Hoppas du lärt dig lite mer om denna försäkring och att du dessutom passar på att teckna en inkomstförsäkring- i tider som dessa så kan det vara bra att ha!

A-kassans regler

Enligt undersökningar som bland annat Nordea genomfört så ligger arbetslöshet i topp för vad privatpersonen upplever som den största risken mot privatekonomin. Det är ju inte så konstigt heller då de flesta har sin huvudsakliga inkomst från förvärvsarbete. Blir man arbetslös så förlorar man ju samtidigt sin inkomst och det är ju mycket allvarligt för de flesta privatpersoner då alla har mer eller mindre höga fasta kostnader i form av hyror, mat och liknande. Ett sätt att skapa sig en trygghet utifall man skulle bli arbetslös är att gå med i en a-kassa. Det finns cirka 30 olika a-kassor i Sverige idag och då an man ju undra undra varför det finns flera olika och inte enbart en. Anledningen har nog en historisk bakgrund då olika bransch-grupper organiserat sig och skapat dessa ”kassor” där man avlagt en del av sin lön till kassan. Pengarna i kassan användes sedan för att kompensera någon som förlorat jobbat. Principen är densamma som brandförsäkringens bakgrund där fastighetsägare gick ihop för att skapa ”brandkassor”. För att återgå till begreppet a-kassa så finns det ju en del regler kring detta som kan vara bra att känna till.

Håll koll på ersättningsnivån

Vissa tror kanske att man får ut lika mycket som man har i lön från a-kassan om man skulle förlora jobbet. Detta är inte sant eftersom det finns ett så kallat inkomsttak i a-kassan. Under 2012 så ligger detta inkomst-tak på 18 700 kr. Detta innebär dock inte att man kan få ut 18 700 kr från a-kassan, utan långt därifrån. Detta tak innebär att a-kassan kan ”försäkra” som mest 18 700 kr och för att sedan beräkna ersättningen från detta så tar man 18 700 kr och multiplicerar med 0,8 (80 %). Då får man 14 960 kr. Utifrån detta belopp så drar sedan a-kassan av skatt vilket innebär att den arbetslöse får mellan 10 000 kr och 11 000 kr i ersättning efter skatt. Detta är inte alls mycket för den som tjänar över 18 700 kr, vilket innebär att man behöver utöka sitt skydd med en inkomstförsäkring om man vill få en högre ersättning än de belopp som nämnts ovan. Har man bostadslån och vill försäkra lånekostnaden så kan man även vända sig till sin bank och höra efter om de har en så kallad lånekostnads-försäkring, eller låneskydd som denna försäkring också benämns ibland.

Att tänka på innan man går med i a-kassan

Som nämnts ovan så finns det ett antal olika a-kassor. Avgiften skiljer sig ganska mycket mellan dessa olika a-kassor och det kan därför vara smart att jämföra dessa avgifter och såklart välja den a-kassa som har lägst avgift. Mellan den dyraste a-kassan och den billigaste kan det nämligen skilja flera hundra kronor per månad, vilket blir ganska mycket pengar om man beräknar att man är med i en a-kassa under hela sitt arbetsliv.
En annan mycket viktig sak att tänka på är att a-kassan är en trygghetsförsäkring som man skall ordna med i förebyggande syfte. Gärna när det går som bäst för företaget där man jobbar. Anledningen till detta är att det finns en kvalificeringstid som är på ett helt år. För att tala klarspråk så innebär denna kvalificeringstid att man måste vara medlem i sin a-kassa under ett år innan man får full ersättning från a-kassan utifall man skulle bli arbetslös. Skulle man bli arbetslös tidigare än ett år efter det att man gått med i a-kassan så kan man få ersättning ändå, men denna ersättning är såpass låg att väldigt få klarar sig på denna. I övrigt så gäller i regel endast a-kassan ersättning utifall man bli ”ofrivilligt” arbetslös, det vill säga att man får ersättning för att arbetsgivaren tvingas entlediga personen i fråga på grund av arbetsbrist. Man kan dock även få ersättning om man säger upp sig självmant, men då är det en karensperiod på 2 månader, vilket innebär att man måste vänta 2 månader på att få ut ersättningen.

Nyare inlägg »

Alla nya svenska casinon hittar du på spelpressen.se

casinomedsnabbauttag.com

Besök https://utanspelpaus.se/ för mer information kring casino utan svensk licens.