Som vuxen så är det en hel del att tänka på. Detta gäller inte minst när det kommer till olika typer av försäkringar och ekonomiska tjänster och produkter och vad som händer i förhållande till de eventuella förmånstagare som finns om man avlider. En försäkring som nog för de flesta upplevs som ganska komplicerad är pensionsförsäkring. Det verkar ju finnas så många olika varianter av pensionsförsäkring. Allt från allmänna pensionsförsäkringar, tjänstepension och privata pensionsförsäkringar till ålderspension och pensionsförsäkringens förmånstagare. Så om du har intresse av att lära dig lite mer om pensionsförsäkring, förmånstagare och andra närbesläktade ämnen så har du förhoppningsvis behållning av denna artikel. Här tänkte vi nämligen redogöra kortfattat för några av de mest frekventa begreppen i sammanhanget.
Allmän pension, efterlevandeskydd och förmånstagare
Alla har möjlighet att få allmän pension. Detta är nämligen
en statlig pension som sköts av den statliga myndigheten, Pensionsmyndigheten. Denna pension innebär att 18,5 % av lön och även andra skattepliktiga ersättningar varje år sätts av (dock högst 7,5 inkomst-basbelopp). Denna pension är indelad i tre delmoment, nämligen inkomstpension, premiepension och garantipension. Den största delen är inkomstpension, som innebär att 16 % av inkomsten avsätts varje år. Hur stor pensionen sedan blir beror på hur många pensionsrätter man har och detta beror i sin tur på hur stor inkomst man haft. Man kan därför säga att ”ju högre inkomst, desto högre blir pensionen”. 2,5 % av lönen går till premiepensionen. Även premiepensionen är inkomstgrundad och denna pension har man möjlighet att placera i exempelvis fonder eller aktier. Om man tycker det är kul och intressant med aktiesparande och dylikt så kan det alltså vara en god ide att aktivt förvalta sina egna pengar i premiepensionen.
Garantipensionen är till för dem som inte har jobbat eller har jobbat väldigt lite under livet. Detta är alltså ett grundskydd och för att få denna pension så krävs bland annat att man har mycket liten eller ingen inkomstgrundad pension.
Vidare så finns även en del i den allmänna pensionen som heter efterlevandepension. Detta är en typ av pension som utbetalas till efterlevande för att mer eller mindre täcka den bortgångnes inkomster. Det finns tre olika typer av efterlevandepensioner nämligen Barnpension, Omställningspension och Änkepension. Barnpensionen utgår till barn utifall ena eller båda föräldrarna avlidit. Omställningspensionen kan utbetalas till en make eller maka som inte fyllt 65 år utifall dennes partner avlidit. I vissa fall så kan denna pension även utbetalas för sambos om paret har gemensamma barn.
Änkepensionen kan utbetalas till kvinnor som är födda 1944 eller tidigare och som varit gift per den 31/12 – 1989, utifall maken avlidit.
Hur vet man då vem som skall få dessa pensioner utifall någon av efterlevandepensionerna skall utbetalas? Jo det är i dessa fall som begreppet pensionsförsäkring förmånstagare kommer ifråga. Förmånstagaren i en pensionsförsäkring (eller någon annan försäkring också för den delen) är en person som enligt lag är berättigad till ersättningen. När det gäller just förmånstagare i en pensionsförsäkring så är det reglerat i inkomstskattelagen vem eller vilka som kan få denna ersättning och i detta fall så är det hårt reglerat att det enbart är den innersta kretsen som kan bli förmånstagare, vilket innebär make/maka/registrerad partner eller tidigare make/maka/registrerad partner. Sambo alternativt tidigare sambo. Barn, styvbarn eller fosterbarn. I förmånstagarförordnandet så framgår vem som är förmånstagare. Och det kan vara av stor vikt att veta att när det gäller styvbarn och fosterbarn skall dessa vara namn-givna och återgivna med relation till försäkringstagaren samt relation till denne. Den som fyllt 18 år kan reglera sitt kvarlåtenskap i förmånstagarförordnandet.
Vi hoppas att du lärt dig lite mer om Pensionsförsäkring förmånstagare genom denna artikel, och framöver så kommer det komma ytterligare information om pensionsförsäkring och närliggande ämnen.
blivit allt populärare hos byggnadsarbetare under de senaste åren. Anledningen är helt enkelt enkelt att arbetslösheten varit relativt de senaste åren inom byggbranschen samt att det inte ingår någon inkomstförsäkring i Byggnads fackförbund (anledningen att man tagit bort inkomstgaranti och inkomstförsäkring i Byggands medlemsavgift är just den höga arbetslösheten inom byggsektorn). Som byggnadsarbetare så får man alltså se sig om på den privata marknaden för att försäkra sin lön vid uppsägning. Tyvärr så finns det inte så många försäkringsbolag som erbjuder privat inkomstförsäkring, men det finns ändå ett par stycken och de är till dessa som man får vända sig för att få offert och teckna försäkring. Nu när du vet lite mer om inkomstförsäkring så undrar du säkert hur mycket du kan få ersättning utifall du skulle ha oturen att förlora jobbet. Svaren på denna fråga är att det helt och hållet beror på vad du har i lön. Tjänar du 10 000 kr per månad i bruttolön så skulle du inte få något från en inkomstförsäkring eftersom du då får full ersättning från a-kassan, vilket innebär 80 % av din nettolön. Tjänar du däremot över 18 700 kr i bruttolön så börjar inkomstförsäkringen betala ut ersättning vid arbetslös. Om vi exempelvis räknar med att du tjänar 30 000 kr innan skatt (vilket är en ganska vanlig lön för en heltidsanställd byggnadsarbetare) så ser kalkylen ut såhär. Netto får du i lön ungefär 30 000 kr x 0,7 = 21 000 kr. Totalt med både a-kassa och inkomstförsäkring så skulle du få ungefär 80 % av detta belopp vilket blir, 21 000 kr x o,8 = 16 800 kr. Av detta så skulle a-kassan utgöra 10 472 kr och således så skulle ersättningen från inkomstförsäkringen vara 16 800 kr – 10 472 kr = 6328 kr per månad. Det är alltså ganska stor skillnad i ersättning beroende på om man tecknat en inkomstförsäkring eller inte. I regel så gäller dock endast inkomstförsäkringen om man blivit ofrivilligt arbetslös samt att man blivit fullt arbetslös. Säger man upp sig själv och/eller råkar ut för någon form av säsongsarbetslöshet så får man med största sannolikhet inte ersättning från försäkringen. Dessutom så finns ett par krav för att få teckna försäkringen, vilka brukar innebära att man måste ha en tills-vidare anställning, måste vara medlem i en av Sveriges a-kassor, att man jobbar minst 17 timmar per vecka samt att man är mantalsskriven i Sverige.